Framtidsbarometern: Var finns framtiden?
I denna Framtidsbarometer för hösten 2024 blickar vi utåt i världen. Vilka delar av världen tror ledare och chefer i Sverige idag är viktigast att övervaka, och var finns de blinda fläckarna – vilka viktiga framsteg, händelser, och utvecklingar riskerar de svenska omvärldsbevakarna att missa? I vanlig ordning besöker vi också Framtidsindex som för närvarande inte rör sig avsevärt – liksom i den förra undersökningen tycks den svenska ekonomin vara i vänteläge, utan någon nämnvärd utveckling. Det lossnar förhoppningsvis förr eller senare.
Framtidsindex: Stiltje
Framtidsindex rör sig svagt nedåt, men det är inte en stor skillnad och ingen av delindexen rör sig heller speciellt. Fortsatt är det bilden ute i världen som känns dyster, synen på branschens framtid är negativ och det finns en tro att det kommande decenniet i bred bemärkelse präglas av pessimism – trots detta är det fortsatt OK stämning på arbetsplatsen och fler som ökar personalstyrkan än minskar den. Det är med det i åtanke som det är värt att höja blicken mot världen och fundera på vilka globala utvecklingar som är mest intressanta just nu.
Figur 1. Framtidsindex - samlad bild över optimismen för framtiden, vad gäller den egna organisationen, branschen, och världen i stort sammanräknat. Klicka på figuren för att se den i större format.
Stormakterna är viktigast
Föga förvånande är det stormakterna som kommer i topp i frågan om vilka delar av världen som är viktigast att bevaka just nu. Svajig ekonomi i Kina, valår i USA och ny lagstiftning i EU, det är mycket som händer i år – och respondenterna i undersökningen menar också att det är just EU, USA och Kina som är viktigast att övervaka. Efter dessa tre – som över nittio procent av svarande menar är av stor eller helt avgörande vikt för att förstå framtiden – kommer Ryssland på fjärde plats, förmodligen på grund av kriget i Ukraina. Övriga Norden är inte lika viktig att förstå, verkar det som – nordiska frågor kommer på delad femteplats tillsammans med Indien som global spelplan. De minst intressanta delarna av världen är Japan, Sydamerika, Afrika och Storbritannien, vilka färre än två tredjedelar menar är av stor vikt för utvecklingen i världen i stort. Måste man välja bara en enda region att övervaka verkar det för närvarande vara EU, som hälften av respondenterna klassar som mest viktig.
Figur 2. Andel som menar att följande regioner är mycket viktiga vad gäller att förstå framtiden och ha god koll på omvärlden i stort. Klicka på figuren för att se den i större format.
Dags för studieresa österut?
Hur ser det då ut med omvärldsbevakningen globalt? Ja, EU och USA är det check på – svenska omvärldsbevakare menar åtminstone själva att de har god eller ganska god koll på vad som händer i de delarna av världen, och också mycket god koll på utvecklingen i Norden utanför Sverige. Därefter tappar dock omvärldskollen av ganska dramatiskt. Trots att nittio procent klassar Kina som viktigt för att förstå framtiden är det bara en tredjedel som säger sig förstå vad som händer i landet. Ryssland är den region som är mest bevakad utöver USA, Norden och EU, återigen förmodligen på grund av kriget.
Indien är kanske den största svarta svanen: 80% av svenska chefer och ledare menar att vad som händer i Indien har stor inverkan på framtiden, men bara 17% uppger att de har koll på läget! Kanske är det dags för studieresa eller att börja prenumerera på några indiska tidningar? Indien hamnar förvånansvärt långt ned på listan av god koll trots att landet är (delvis) engelsktalande. Utöver Indien är det Kina och på tredje plats Sydostasien som är de regioner där det råder störst skillnad mellan behovet att förstå läget, och att faktiskt följa utvecklingen där.
Figur 3. Andel som säger att de har god koll på eller noggrant följer utvecklingen i följande delar av världen. Klicka på figuren för att se den i större format.
”Boots on the ground”
Ett av de bästa sätten att förstå en världsdel är att prata med en person på plats, och i dagens läge är ett globalt nätverk av kontakter viktigare än någonsin. Med det i åtanke är det intressant att blicka ut mot var i världen svenska ledare och chefer har kontakter de kan stämma av med för att förstå nyheterna som kommer från regionen. Här blir tendensen väst ännu tydligare: EU och övriga Norden är de enda två regioner där en majoritet har någon personlig kontakt som kan uppdatera dem om utvecklingen på plats. Därefter kommer de engelsktalande länderna USA och Storbritannien, sedan blir det plötsligt knapert med kontakterna.
Figur 4. Andel som känner någon som bor och arbetar i följande regioner. Klicka på figuren för att se den i större format.
Sydamerika är den minst intressanta regionen enligt respondenterna, men leder ligan bland de mer ovanliga kontakterna med ca 10% som känner någon på plats. Bara nio respondenter i hela undersökningen känner någon i Japan, vilket motsvarar färre än 5% av ledarna. Här är den största blinda fläcken dock inte Indien utan Ryssland, där väldigt få respondenter uppger att de känner någon inom landet trots att regionen upplevs väldigt viktig att förstå. Föga förvånande kanske på grund av de stängda gränserna, men ändå anmärkningsvärt – under kalla kriget talade man om ”kremlinologi” och idag verkar det vara väldigt få svenska chefer och ledare som personligen känner någon som befinner sig i Ryssland. Att förstå hur vanliga människor tänker och tycker innebär större framförhållning och förståelse när det sker något dramatiskt – och det är nästan givet att landets framtid blir just dramatisk.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 21 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 224 personer.