Framtidsbarometern: AI är ojämnt fördelat
I höstens första Framtidsbarometer tar vi en ny titt på AI-trenden och hur mycket AI-verktyg används i praktiken ute i landet. Hur ser användningen av AI-verktyg ut, vad kan vi utröna om framtiden, och vem är det som använder dem? Dessutom kommer en uppdatering på hur synen på framtiden utvecklats under månaderna som gått sedan den senaste undersökningen innan sommaren.
AI har blivit rutin
Det första vi kan konstatera är att AI-trenden har tagit skruv ordentligt på ganska kort tid. När vi i september 2023 frågade om respondenterna i Barometern själva hade använt ChatGPT i arbetet var det ungefär hälften (49%) som över huvud taget prövat att använda verktyget. Idag är AI-assistenterna betydligt mer utbredda. 83% av svarande använder en AI-chatbot åtminstone någon enstaka gång i arbetslivet, och ungefär hälften – 49% - uppger att de regelbundet använder sig av en AI-tjänst. Från att 49% har prövat på till att 49% satt upp rutiner för användande, alltså – och detta på mindre än ett år. Det är ytterligare ca 35% som har använt AI-verktyg någon gång ibland, vilket innebär att en teknik som i princip inte fanns för något år sedan idag brukas av en klar majoritet, åtminstone i Kairos Future Friends-nätverket.
Figur 1. Hur ofta används chatbottar idag? Ca 50% använder dem regelbundet, varje månad, vecka, eller dag. Klicka på figuren för att se den i större format.
Är rutinerna effektiva?
Det vanligaste är att AI-tjänsten används någon gång i veckan. Väldigt få respondenter använder chatbots dagligen, och dessa ”superanvändare” är också mest benägna att säga att det är stora tidsvinster involverade. Superanvändarna säger att de sparar en hel timmes arbete varje dag; om det beror på att deras arbetsuppgifter lämpar sig särskilt väl för AI-uppgifter eller att de helt enkelt är mer vana och duktiga med att använda verktyget är oklart. Det tycks dock som att regelbunden användning och upplevd tidsvinst korrelerar positivt. Det vanligaste sättet att använda AI på är en gång i veckan, med en upplevd tidsbesparing på ca 45 minuter för arbetsuppgiften som automatiseras. Den genomsnittliga användaren sparar alltså 45 minuter i veckan, medan ”superanvändarna” uppger att de sparar upp till fem timmars arbetstid, varje vecka! Vanligast är att superanvändarna finns inom management- eller forskningsbranschen.
Stämmer den här uppskattningen finns det mycket att tjäna i termer av tid. Om vi antar att superanvändarna inte är representativa utan fokuserar på de lite vanligare vinsterna på 45 minuter i veckan, innebär det en tidsbesparing på nästan en arbetsvecka – över 35 timmar – om året. Detta givet att det inte är möjligt att spara ännu mer tid genom att vässa kunskaperna; variationen är stor mellan branscher och man får ta höjd för att vissa roller och arbetsuppgifter är svårare att automatisera än andra, men det finns förmodligen utrymme för förbättring även där det är lite knepigare.
Figur 2. Uppskattad tidsbesparing i minuter. Respondenterna har angett en tidsbesparing i intervall; antalet minuter är uträknat som en uppskattning utifrån intervallen och är inte exakt. Klicka på figuren för att se den i större format.
Vad blir framtidens AI-affärsmodell?
Något som ännu är oklart för hur AI-tjänsterna utvecklas är hur affärsmodellen ska se ut, och hur mycket man kommer att behöva betala. I nuläget är det vanligaste att man använder gratistjänster; bara ungefär en fjärdedel av respondenterna betalar någonting alls för de AI-lösningar de använder, vare sig det är premiumversioner eller exklusiva tjänster. De mest frekventa, dagliga användarna är också mest benägna att betala, medan de minst frekventa förlitar sig på gratisversionen. Av de som bara använder gratistjänsterna (74% av AI-användarna) är det bara 12% som uppger att de helt säkert skulle fortsätta använda den om det krävs betalning. Stämmer detta skulle det alltså innebära att långt över hälften av AI-användarna idag åtminstone skulle överväga att sluta om AI-leverantörerna börjar ta betalt. Kanske är framtidens AI-affärsmodell helt gratis och finansieras av reklam på samma sätt som sökmotorer; om inte kommer det krävas att vänja användarna vid att gratis inte alltid är godast.
Det pratas i nyheterna nu om en AI-bubbla och att techbolagen gått med enorma förluster till tonerna av 600 miljarder dollar, så kanske behövs en prishöjning för att göra AI-affären lönsam; det återstår att se hur många som ”kanske” vill betala som i så fall gör det. Ska AI gå runt i framtiden krävs det pengar, och att det blir tydligt vem som betalar för kalaset – och hur.
Figur 3. Andel som betalar för AI-tjänster idag. De som endast förlitar sig på gratisversionen fick följdfrågan om de skulle fortsätta använda tjänsten om den började ta betalt. Klicka på figuren för att se den i större format.
Framtidsindex: Optimism i det lilla, skepticism i det stora
Vårt framtidsindex pekar på att vi mår lite bättre under hösten än under våren – men kanske är det bara att vi känner oss mer utvilade efter semestern? Framtidsindexet mäter flera olika faktorer som påverkar känslan av optimism inför framtiden, och den kryper nu uppåt efter ett annars ganska dystert 2024. Framför allt är det stämningen på arbetsplatsen som känns mycket bättre nu än i våras, så det finns en tydligare känsla av hopp för den närstående framtiden. På lång sikt finns fortfarande en känsla av att framtiden kommer präglas av pessimism under de kommande åren. Kanske får vi börja med att sopa rent framför egen dörr, innan vi tacklar utmaningarna vad gäller branschen och läget i världen
Figur 4. Framtidsindex - samlad bild över optimismen för framtiden, vad gäller den egna organisationen, branschen, och världen i stort sammanräknat. Klicka på figuren för att se den i större format.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 21 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 340 personer.