Framtidsbarometern – Innovationsutmaning på vägen mot en ljusare framtid
I denna Framtidsbarometer ser vi några vårtecken – innovation, bättre stämning på arbetsplatsen, kanske till och med ett bättre ekonomiskt läge. En förhoppning på räntesänkningar i maj månad, möjligen? Både på lång och kort sikt finns förhoppningar, om än rätt så försiktiga enligt våra respondenter. Efter månader av mer pessimistiska framtidsbilder tycks det långsamt börja vända mot bättre tider, både för branschen och för samhället som helhet.
Kontoret är till för umgänge
Långsamt återvänder vi till kontoren, men distansarbetet är fortfarande mycket vanligt. Efter att ha nått ett nytt normalläge där ungefär hälften av respondenterna arbetar huvudsakligen på distans, kryper nu långsamt andelen som arbetar i huvudsak på plats uppåt. Kanske är det att vi saknar varandra som driver denna trend – dock är trenden på låg nivå. När inte smittspridningen ligger bakom fortsatt högt distansarbete kan man fråga sig vad det är som gör återtåget till kontoren så pass långsamt – och svaret finns förmodligen i behovet av störningsfria miljöer. Ungefär en tredjedel av svarande säger att de endast har möjlighet att arbeta enskilt och fokuserat på distans; kontorsmiljön är alltså inte utformad för avskilt koncentrerat arbete på förvånansvärt många arbetsplatser.
Trots oro för att hemlivet skulle agera störande är det bara en procent – två respondenter i undersökningen – som säger att de har bättre möjligheter att arbeta avskilt och fokuserat på kontoret. I allt högre utsträckning blir arbetsplatsen alltså en social sfär, en plats där man umgås och arbetar tillsammans snarare än sitter själv framför en dator. Det här har förstås stor inverkan på framtidens fastighetsbolag, som antingen behöver anpassa sig till den här verkligheten – eller sticka ut genom att bidra med bättre möjligheter till enskilda rum och tyst arbete i en stillsam miljö.
Figur 1. Andel som uppger att de har bra möjligheter att arbeta avskilt på arbetsplatsen och på distans, respektive endast på distans, på arbetsplatsen, eller ingendera. Klicka på figuren för att se den i större format.
Kompetensbristen saktar ner innovationstakten.
Samtidigt som vi arbetar i komplicerade konstellationer med tyst arbete hemifrån och innovation och tillsammansarbete på kontoret, är kompetensbristen en konstant utmaning. I den senaste undersökningen ser inte mycket annorlunda ut från de senaste åren; de flesta organisationer kämpar fortfarande med kompetensbrist. Cirka en tredjedel uppger att kompetensbristen i hög eller mycket hög utsträckning påverkar verksamheten, ungefär lika många som under de senaste två åren. Viss förbättring har skett vad gäller den akuta kompetensbristen och det är något färre som menar att kompetensbrist påverkar i mycket hög utsträckning – men det förblir en utmaning, AI-lösningar till trots.
Kompetensbrist påverkar framför allt möjligheten till innovation. Över hälften av organisationer utan kompetensbrist upplever framgång vad gäller innovation, mot färre än en tredjedel av de med mycket svår kompetensbrist. Det här gäller även de självrapporterade riskerna med kompetensbrist – den största oron bland de som oroar sig för kompetensbrist är just förlorad innovationsförmåga, ett mycket större orosmoment än andra faror som utbrända medarbetare eller tappad konkurrenskraft. Med andra ord – vi behöver bra människor för att kunna bedriva innovation!
Figur 2. Andel som uppger att deras organisation är ganska eller mycket framgångsrik vad gäller innovation och nya arbetssätt, enligt graden av kompetensbrist de upplever. De som upplever mycket hög kompetensbrist har svårast med innovationsarbetet. Klicka på figuren för att se den i större format.
Allt detta talar för att arbetsplatsen, även om den blivit något diffus i och med distansarbetet, behöver vara attraktiv, och att förmågan att attrahera rätt kompetens förblir oerhört viktig, även under tuffa ekonomiska tider. AI kanske kan lösa problemet till viss del, men innovationen är svår att rädda med automatiska lösningar. Men – kanske vänder ekonomin nu mot det bättre?
Framtiden ljusnar – något
Som vanligt har vi i vår Framtidsbarometer ställt frågor till respondenterna om läget inom deras bransch och organisation, och sammanställt detta till ett index över bilden av framtiden. Länge har bilden varit dyster, men nu syns en vändning uppåt – visserligen inte den första tillfälliga vändningen uppåt, men det finns tecken på att denna kan bli mer bestående.
Förbättringen drivs för närvarande av en bättre allmän stämning på arbetsplatsen – och att värderingarna på tio års sikt nu drivs mer av optimism, faktiskt mer än någonsin på två år. Att indexet inte ökar mer beror på att de flesta organisationer fortfarande inte är i position att anställa fler eller växla upp verksamheten på nära håll. Det vill säga, det är fortsatt svårt läge i den mer omedelbara framtiden, men det finns större förhoppningar på fem års sikt. Om de långsiktiga förhoppningarna slår in gäller det att vara vaken. Då uppstår möjligheter för företag och organisationer att dra nytta av dem – vilket givetvis beror på deras kapacitet till att fånga framtiden.
Figur 3. Framtidsindex - samlad bild över optimismen för framtiden, vad gäller den egna organisationen, branschen, och världen i stort sammanräknat. Klicka på figuren för att se den i större format.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 20 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 205 personer.