Framtidens arbetsliv del 2

Varje gång teknologiska framsteg har transformerat hur värde kan skapas – hur arbete går till – så har också platsers attraktivitet omvärderats. När vattenkraft var den primära energin för tillverkningsindustri var urbanisering ingen trend för de breda massorna. Men så snart ånga och senare el kunde framställas var som helst flyttade produktionen in till städerna, närmare både marknad och medarbetare. Tåg, och senare förbränningsmotorer, gynnade också centraliserad stordrift, med drastiska konsekvenser för många kommuner, lokala arbetsmarknader och platsbundna företag. Idag har digitala nätverk i någon mån brutit den utvecklingen, men flyttströmmarna går fortfarande mot stadsmiljöerna och deras omland.

Platsernas konkurrens om människor är sannolikt hårdare idag än någonsin: Urbaniteten har blivit norm (även om drömmen om närhet till grönska lever stark); en stor andel unga lämnar landsorten till förmån för studier i stora och medelstora städer; företag föredrar i hög grad orter med god infrastruktur och som kan erbjuda många av de andra värden som dagens svenskar söker vid valet av plats.

Så, vilka är då dessa eftertraktade värden? Och hur kan platser, kommuner och företag arbeta med sin kompetensförsörjning?

Här i minirapport 2 från Stora jobbstudien – framtidens lokala arbetsmarknader och kompetensbehov presenteras några av insikterna kring svenskarnas val av plats, inklusive önskemål kring själva arbetsplatsen. Dessutom introduceras Kompetenskompassen, ett analysverktyg för att identifiera vilka arbets- och platsvillkor som attraherar olika yrkesgrupper.