Från hype till allvar – vad betyder det när delningsekonomin blir det nya normala?

I begynnelsen var delandet. Att dela ägodelar, stödja och stötta varandra är i stor utsträckning det som gjort människan till människa. Delandet och gästfriheten är också en hörnpelare i de stora världsreligioner som ofta utvidgat delandets imperativ till att gälla långt utanför klanens gränser. Att visa gästfrihet och dela livets goda med främlingen har länge varit en moralisk skyldighet.

Trots dessa urgamla rötter är det först nu vi börjat tala om en delningsekonomi. Samtidigt handlar stora delar av denna delningsekonomi om något helt annat än det klassiska delandet. Visst finns element av detta kvar, t ex när olika ideella organisationer skapar nät- och applösningar för att möjliggöra pryllån eller soffsurfning i större skala än den som kan ske grannar emellan. Eller när organisationer bygger plattformar där människor kan stödja entreprenörer i utvecklingsländer med mikrofinansiering eller gåvor. Men den centrala motorn i den nya delningsekonomin är i själva verket ekonomisk vinning, vilket illustreras hur snabbt Airbnb, med privatekonomin som motor, tog över scenen från den mer ideella föregångaren Couchsurfing.

Som begrepp utsträcks nu delningsekonomin, eller sharing economy, till att omfatta snart sagt allt, och att hitta en enhetlig och avgränsad definition är när på omöjligt. Trots detta vill vi i denna rapport göra ett försök till kartläggning av fenomenet som sådant, dess utbredning i det svenska samhället och dess mer långsiktiga konsekvenser. För konsekvenserna kan bli minst sagt omfattande.

Publicerad: 2015