Cirkulär ekonomi – på randen till en ny verklighet för företag och samhälle?
Sedan den industriella revolutionens början har ekonomin baserats på mer eller mindre slit-och-släng-mentalitet. Kostnaderna för insatsvaror har varit så låga att det inte lönat sig att ta hand om avfallet till skillnad från bondesamhällets ”inget-får-förfaras”-mantra. Idag talar dock mycket för att vi står inför ett genombrott för det som kallas cirkulär ekonomi – ett ekonomiskt system där material och energi cirkulerar i prissatta slutna kretslopp. Såväl digitaliseringen med nya tjänstelösningar i kölvattnet som ökade hållbarhetskrav med framväxt av nya synsätt driver på utvecklingen.
Samhället har gång på gång förändrats genom kraftiga paradigmskiften. Under andra halvan av 1700-talet började industrisamhället sakta tränga undan agrarsamhället och under 1900-talet skedde en total förändring, i alla fall i västvärlden. Nu ser vi ett nytt skifte – industrisamhället omformas till ett digitaliserat informationssamhälle med nätverksorganisering som bärande idé. Till den utvecklingen ska vi kanske också lägga övergången till en cirkulär ekonomi. Det handlar om ett ekonomiskt system som utgår från minimering av såväl uttaget av jungfruliga råvaror som avfallsmängder som går till deponi eller förbränning. Istället ska alla produkter på något sätt återvinnas eller återbrukas. Material måste samlas in för att kunna underhållas, återbrukas, eller återvinnas.
Vad krävs för att den cirkulära ekonomin ska slå igenom på allvar?
Det finns tre grundläggande förutsättningar för att lyckas uppnå en cirkulär ekonomi.
1. Den första är en effektiv materialinsamling. Detta kräver i sin tur att det finns en väl utbyggd infrastruktur för materialinsamling i samhället.
2. Den andra förutsättningen är designtänkande, som behövs för att insamlingsgraden ska kunna maximeras. Med designtänkande menar man att alla produkter ska designas för att underlätta demontering och återanvändning eller återvinning av produkternas olika delar.
3. Den tredje och kanske viktigaste förutsättningen är systemtänkande. Det innebär att produkter måste sättas in i ett större sammanhang redan vid framtagandet. Man behöver förstå hur produkten och dess olika komponenter både gör nytta under sin livslängd och kan ingå i olika delar av det tekniska eller biologiska kretsloppet efter sin livslängd.
Trots dessa och andra exempel har vi långt kvar innan samhället har övergått till cirkulär ekonomi. För att komma dit måste en del utmaningar övervinnas, både för individer, näringsliv och samhälle. En stor utmaning handlar om att ändra på konsumenters beteende och värderingar så att det blir lika fint att köpa något begagnat som något nytt. Dessutom vill många fortfarande äga sina saker istället för att bara ha tillgång till dem. Detta ser vi idag tydliga tecken på bland växande grupper av konsumenter.
För att klara av andra utmaningar krävs nya styrmedel. Detta är något som både EU och den svenska regeringen för närvarande utreder. Exempelvis skulle nya, ”cirkulära” krav vid offentliga upphandlingar kunna få stor påverkan. Vi ser framför oss att det inom några år kommer finnas utbredda standarder för detta. Då – om inte förr – kommer den cirkulära ekonomin få ett reellt genombrott.
Vad talar för att ett genombrott är på gång?
Det finns en rad aktuella förändringar som växer just nu och som på olika sätt stödjer övergången till en cirkulär ekonomi:
- ”Det finns inget avfall”. Stora delar av avfallssektorn arbetar sedan flera år med detta som devis. Vi noterar att det skett en markant förändring i inställning hos såväl avfallsaktörer som producentföretag och politik de senaste åren. Både vad gäller hanteringen av det avfall som uppkommer men framför allt ser vi att alltfler komponenterna i våra varor är designade så att det går att demontera och återanvända dem med god bibehållen kvalitet.
- Förnyelsebar energi. All energi som används för produktion och transporter ska i en cirkulär ekonomi komma från förnybara källor. Idag sker i stora delar av världen en energirevolution som inom något decennium troligen ritar om hela energikartan i grunden. Vi går mot en tid där förnybar energi är det nya normala bortom fossil- och kärnkraftsbaserade lösningar.
- ”Konsument” ersätts av ”användare”. Istället för att köpas och konsumeras leasas, hyrs eller delas produkter så långt det är möjligt. Detta är en av hörnstenarna i en cirkulär ekonomi. Om de säljs finns incitament för att produkterna lämnas tillbaka och återanvänds. Idag håller detta på att få verkligt genomslag. Den så kallade delningsekonomin baserade på smarta digitala plattformar som lånegarderober, bilpooler och Spotify visar vägen.
- Priset visar den verkliga sanningen. Produkters pris speglar den verkliga kostnaden, så att även externaliteter och externa effekter räknas in. Detta har länge varit den minst utvecklade faktorn och det som bromsat en övergång till cirkularitet. Men nu ser vi att det många håll genomförs skärpningar av skattesatser på råvaruuttag, systemet med handel med utsläppsrätter stramas åt liksom en rad andra åtgärder i Parisöverenskommelsen kölvatten. Mycket återstår ännu men när ketchupeffekten tar fart kan det gå fort.
Det finns redan företag som försöker implementera mer cirkulära processer i sin verksamhet. Det finns naturligtvis nischade småföretag som har en extremt intresserad (men begränsad) målgrupp men det intressanta är att de globala storföretagen på allvar börjar visa exempel på nya affärsmodeller som utgår från de cirkulära principerna. H&M har börjat låta konsumenter lämna in avlagda kläder i sina butiker, som sedan återanvänds eller återvinns. Michelin säljer inte längre däck utan fokuserar istället på tjänsten ”effektiv hållbar transportekonomi” till sina speditionskunder. Ett annat exempel är Dell som från och med slutet av 2015 blev det första IT-företaget som återvinner överblivet kolfiber och använder det i nya Dell-produkter.
Det finns också företag som valt att inrikta hela sin affärsmodell på den cirkulära ekonomin. Ett exempel är Optoro, ett amerikanskt företag som arbetar med omvänd logistik. De hjälper detaljhandelsföretag att hantera och sälja vidare återlämnade och överblivna produkter på ett optimalt sätt. Företaget arbetar idag med 20 av de 100 största detaljhandlarna i USA och förväntar sig att minska sina kunders avfall av returnerade och överflödiga lager med 73 procent under 2016. Ett annat exempel är TerraCycle, som skapar innovativa återvinningslösningar för avfall som traditionellt sett inte har gått att återvinna.
Fem råd inför övergången till en cirkulär ekonomi
Det finns många skeptiker som inte tror att en cirkulär ekonomi kommer ta fart på många år. Men de tecken vi ser gör att det är oerhört riskabelt att alltför enkelt avfärda de nya idéerna alltför lättvindigt. Därför vill vi i all enkelhet peka på följande fem råd vi ser att alla som är ansvariga för en verksamhet borde läsa igenom.
1. Kartlägg de kritiska flödena i er egen bransch
Hur ser de faktiska material- och energiflödena ut i er bransch idag? Många har en hyfsad koll på detta men vi menar att det är bra att sätta sig ner och göra en enkel processanalys av både de allmänna flödena i branschen som i den egna organisationen. Det behöver inte vara en avancerad övning även om en analys naturligtvis inte ska slarvas över.
2. Identifiera de viktigaste nyckelaktörerna och konkurrenterna som ni bedömer avgör den framtida utvecklingen
Vilka aktörer sitter på nycklarna till en övergång till ett affärslandskap baserat på cirkulära principer. Vad händer inom politiken? Vad gör de viktigaste konkurrenterna idag? Finns det nya aktörer som kommer in från sidan? Att göra en kartläggning av nyckelaktörer skapar ofta stort värde inte bara för förståelsen för en cirkulär ekonomi utan en sidoeffekt av detta är att ni får en genuin koll på läget vad gäller andra verksamhetskritiska faktorer.
3. Gör en grundlig bedömning av hur snabbt utvecklingen kommer ske i er bransch/sektor
En viktig osäkerhet som många nämner när vi pratar om den framtida utvecklingen av nya områden är svårigheten att förutse hastigheten i förändringen. Vilket grundmönster ser ni att en förändring kommer att följa? Vilka andra trender kan förstärka utvecklingen – eller försvaga den. Det går alltså att systematiskt analysera hasigheten i förändringen. Till exempel undersöka vilka möjliga affärsmodeller baserade på cirkulära principer som kan komma att dyka upp i er egen bransch. Finns det någon aktör som redan idag håller på att testa detta. Digitalisering och delningsekonomi – kan de driva på övergången till en cirkulär ekonomi i er bransch. Finns det ytterligare trender som kan påskynda utvecklingen?
4. Ta fram alternativa scenarier om ni har svårt att slå fast en säker utveckling
I tider med stort inslag av osäkerhet brukar vi rekommendera våra kunder att våga bejaka att tillvaron är osäker genom att använda sig av scenariotekniken. Det handlar om att resonera sig fram till de mest intressanta alternativa framtidsbilderna och med hjälp av de berättelserna beräkna hur framtiden kommer att se ut. Hur snabbt, starkt och var slår den cirkulära ekonomin igenom först? Och hur står er nuvarande verksamhet sig i en sådan situation? Detta kan ni få svar på genom att spegla resultaten från punkt ett ovan i de olika scenarierna.
5. Försök föreställa er hur er egen verksamhet skulle se ut om den var helt och hållet cirkulär
Framtiden formas redan idag. Den som hela tiden föreställer sig det nya före alla andra har störst chans att lyckas över tid. Ett sätt att utmana nuvarande tankesystem är därför att tvinga sig själv att beskriva hur den nuvarande verksamheten/affären skulle se ut om den var genuint cirkulär.
/Artikel skriven av Erik Herngren
Vill du veta mer om hur förbereda sig för omställningen? Kontakta Erik Herngren. Artikeln är skriven utifrån den rapport som tas fram för medlemmar i nätverket Kairos Future Club, läs mer om medlemskap här.