Idag: science fiction. I morgon: strategi.
I århundraden har människan föreställt sig framtiden, genom myter, spekulationer, uppfinningar och varningsberättelser. Science fiction intar en särställning i skärningspunkten mellan vetenskaplig kunskap och kreativ extrapolation. Genren avfärdas ofta som underhållning, men har länge fyllt en långt mer seriös funktion: att hjälpa samhällen förstå teknologisk förändring, social omvandling och osäkerhet. I dag är den funktionen mer relevant än någonsin.
Sedan åtminstone början av 1800-talet har science fiction följt – och ofta föregått – stora teknologiska skiften. När *Frankenstein* publicerades 1818 speglade romanen sin tids debatter om elektricitet, liv och vetenskapligt ansvar. Mary Shelley förutsåg inte modern bioteknik, men formulerade frågor som fortfarande är högst aktuella: *Vad händer när innovation springer före etik? Vem bär ansvaret för oavsiktliga konsekvenser?
Tvåhundra år senare ställer vi slående liknande frågor – om artificiell intelligens, syntetisk biologi, klimatinterventioner och digital övervakning. Teknikerna har förändrats, men spänningsfälten består.
Science fiction-författare är inga profeter. De har ofta fel i sina konkreta förutsägelser. Deras värde ligger någon annanstans: i hur de tänker om framtiden och i vilka frågor de vågar ställa. I en tid där teknologisk och samhällelig förändring accelererar har dessa sätt att tänka blivit alltmer relevanta för ledare, strateger och organisationer.
Att leva i framtiden – inte bara prognosticera den
Det som särskiljer den så kallade ”science fiction-metoden” från traditionell prognostik är perspektivet.
I stället för att projicera nuet framåt längs en till synes logisk och linjär bana, utgår science fiction från framtiden som ett inifrån-perspektiv. Framtiden skildras som ett nu – med vardagsrutiner, normer, blinda fläckar och oavsiktliga konsekvenser.
Denna skillnad är avgörande. Linjärt tänkande fokuserar på hur teknologier utvecklas. Science fiction fokuserar på hur de används, tolkas och normaliseras av människor och institutioner.
Historien är full av exempel. SMS utvecklades ursprungligen som ett tekniskt signalsystem för teleoperatörer. Få prognoser förutsåg att det skulle omforma språk, sociala normer och mellanmänsklig kommunikation. Detsamma gäller i dag för stora språkmodeller, algoritmiskt beslutsfattande och immersiva digitala miljöer. Deras tekniska kapacitet är imponerande – men deras samhälleliga konsekvenser blir synliga först när de vävs in i vardagslivet.
Att tänka som en science fiction-författare innebär därför att gå från prognos till inlevelse.
Sju principer för att tänka som en science fiction-författare
1. Tänk bredare, inte längre
Framtiden utvecklas sällan längs en enda rak linje. I stället för att extrapolera trender, undersök hur förändringar samverkar mellan system – teknik, kultur, regelverk, ekonomi och värderingar. Strategiska val blir begripliga först i sitt sammanhang.
2. Behandla framtiden som ett levt nu
Vi förstår inte våra egna liv genom historiska orsakskedjor, utan genom att navigera nuet. Applicera samma logik på framtiden. Fråga: *Hur ser en vanlig dag ut? Vad upplevs som självklart? Vilka nya friktioner uppstår?
3. Fokusera på innebörd, inte mekanik
Ingenjörer frågar hur något fungerar. Ledare behöver fråga vad det betyder. En teknik kan vara tekniskt bristfällig men socialt omvälvande – eller tekniskt elegant men samhälleligt irrelevant. Innebörden överlever implementationen.
4. Våga tänka utopiskt
”Rimlighet” fungerar ofta som ett förklätt tak för fantasin. Mycket av dagens verklighet – från smarta telefoner till globala digitala nätverk – betraktades en gång som orealistiskt. Utopiskt tänkande hjälper oss att synliggöra dolda antaganden.
5. Kom ihåg att utopier kan gå fel
De flesta dystopier är inte avsiktliga. De uppstår genom välmenande beslut utan tillräcklig framförhållning. Science fiction är särskilt starkt på att utforska andra- och tredjeordningens effekter – konsekvenser som först uppstår när system skalar.
6. Se framtiden som en främmande kultur
Framtida samhällen delar inte nödvändigtvis våra värderingar, normer eller tankemodeller. För att förstå dem krävs samma ödmjukhet och nyfikenhet som vid mötet med en främmande kultur. Detta gäller i synnerhet i tider av generationsskiften och global mångfald.
7. Uppmärksamma att framtiden är ojämnt fördelad
Framtiden anländer inte överallt samtidigt. Tekniker kan existera i decennier i laboratorier eller nischmiljöer innan de blir vardag. Svaga signaler spelar roll. Dagens avvikelser kan vara morgondagens norm.
Lyckas din organisation att hänga med?
Tekniska experter kan ofta förutsäga vad en innovation *kan* göra. Däremot har de betydligt svårare att förutse hur den tas emot, motarbetas, misstolkas eller omformas. Det är i detta glapp som strategier ofta fallerar.
Genom att anamma science fiction-författarens sätt att tänka – att betrakta framtiden som ett levt nu snarare än en abstrakt projektion – kan organisationer utveckla mer robusta och flexibla strategier. De blir bättre rustade att ifrågasätta det som framstår som naturligt, självklart eller oföränderligt.
Nästan varje del av vår vardag var en gång betraktad som osannolik, opraktisk eller omöjlig. Science fiction påminner oss om det – och hjälper oss att förbereda oss för det som kommer härnäst.
Framtiden kommer att vara både lockande och obehaglig. Frågan är inte om förändringen kommer, utan om vi är beredda att känna igen den när den gör det.