Framtidsbarometern – AI-assistenten etablerar sig
Vi har återigen ställt en serie frågor till vårt nätverk med omvärldsintresserade personer för att se vad som händer i det svenska arbetslivet. Denna gång med 450 svaranden har vi återbesökt ämnet ChatGPT, AI-assistenten som tog världen med storm under början av 2023. Nu, när stormen verkar ha lagt sig något – och hypen börjar gå över i praktiska applikationer, får vi en känsla för vilken sorts roll AI-assistenterna kommer spela i framtidens arbetsliv.
ChatGPT har gått från att vara en snackis till ett allmängiltigt begrepp, åtminstone bland framtidsspanarna i denna enkät. I januari var det något över hälften som hade hört talats om verktyget – idag är det praktiskt taget alla. Föga förvånande kanske, givet att ämnet har diskuterats brännande hett av konsulter och framtidsspanare (Kairos Future bland dem) under året.
Figur 1. Andel av svarande som känner till ChatGPT. 95% är bekanta med begreppet idag (observera bruten axel), upp från något över hälften i början av året.
Från lek till allvar
Mer intressant än bara namnigenkänningen är att ChatGPT alltmer letat sig in på arbetsplatsen. I de tidigare undersökningarna var det vanligare att ha testat ChatGPT privat, så att säga för skojs skull. För första gången sedan vi började ställa frågor om ChatGPT är det nu paritet mellan det privata användandet och användandet i arbetslivet – nästan hälften av de tillfrågande har haft praktisk användning av verktyget i sitt arbetsliv.
Figur 2. Andel som provat att använda ChatGPT, privat eller i arbetet.
Ännu mer slående är att skillnaden mellan privat och offentlig sektor i princip har försvunnit – både inom privat och offentlig verksamhet har AI-assistenter visat sig vara användbara. Offentlig sektor har knappat in och även om över hälften inom privat sektor använt verktyget på jobbet så är det nästan lika många inom offentlig sektor, och 40% av ideellt arbetande. Mellan branscherna är det (förstås) större spridning, där service och handel ligger i topp med nästan 80%, följt av forskning och utveckling, marknad och reklam, och IT. Bland de inom hantverksyrken är det bara 20% som får användning för verktyget i arbetslivet, vilket är fullt förståeligt – men tänk att det även finns användningsområden för åtminstone vissa inom praktiska branscher.
Figur 3. Andel som använt ChatGPT i arbetet, fördelat på privat, offentlig, och ideell organisation.
Från fråga gurun till feedback och översättning
Man kan lätt invända att ”användning” i arbetslivet kan betyda lite vad som helst, och i de första undersökningarna hade de som prövat i princip gjort lite av varje med ChatGPT för att testa om det gick. Nu å andra sidan framträder ganska tydliga användningsområden medan andra förkastas. Research är fortfarande det vanligaste sättet att använda ChatGPT – i stället för att googla (det går förstås inte att fullständigt lita vare sig på sökmotorer eller på AI-assistenter vad gäller sanningen). Att skapa helt nya texter håller sig också någorlunda starkt. Men de starkast växande användningsområdena är att förbättra och att översätta texter, som båda två gjort enorma framsteg under sommaren 2023. Vi kan anta att det är dessa fyra, som antingen gjort framsteg eller hållit sig stabila på hög nivå, som kommer bli framtidens AI-drivna aktiviteter vad gäller ChatGPT och liknande assistenter.
Figur 4. De fyra viktigaste användningsområdena för ChatGPT, som antingen hållit sig stabila eller ökat i användning. Urval endast de som använt ChatGPT i arbetet.
I kontrast till detta är ChatGPT sämre på några saker. Programmering, matematik, och användningen som beslutsstöd har gått baklänges i undersökningen; det är relativt färre som använder ChatGPT till dessa funktioner än i januari. Till stor del beror det på att användarbasen helt enkelt breddats och att fler branscher hittat in till de AI-stödda verktygen, branscher där det finns mindre behov för programmering, matematik, och komplexa beslutsstöd. Men även inom branscherna där dessa funktioner kan tänkas relevanta har det inte skett några egentliga framsteg på den här fronten. Bland personer inom IT och data uppger till exempel bara 19% att de använder ChatGPT som programmeringsstöd, vilket är färre än under våren, då det var 21%. Kanske blir det andra, mer specialiserade AI-verktyg som tar över de här rollerna – men den ”allmänna chatbotten” som ChatGPT representerar verkar framför allt vara ett verktyg för att skapa, förbättra, och översätta texter.
Vem är rädder för vargen här?
Vi frågade även om det finns några hot med tekniken. De flesta är överväldigande optimistiska, men det finns några baksidor med tekniken som omnämns relativt frekvent. Det första är att en överanvändning av ChatGPT kan skada kreativitet och kritiskt tänkande, då verktyget inte bara strömlinjeformar utan också standardiserar mycket kreativt arbete – det görs enligt mall och specifikation, men experimenterar inte på egen hand. Förlitar sig medarbetare för mycket på verktyget kan de komma att bli sämre på att experimentera på egen hand.
En annan relaterad oro är att organisationer börjar förlita sig på AI-lösningar som idag är billiga eller gratis, och därefter höjs priset, vilket sätter dem i en rävsax att ha blivit beroende av ett verktyg och helt utsatta för leverantörens kostnadskrav. Det är svårt att få anden tillbaka i flaskan när man väl vant sig, och om anden plötsligt börjar kräva hutlöst betalt kan det bli en svår situation för många.
Den tredje frågan som berörs är bristen på lagstiftning och att reglerna inte är till användarens fördel; om AI-leverantören får rättighet till användarens input har leverantören förstås också möjlighet att indirekt kopiera användarens output, vilket leder till snåriga frågor om IP-rättigheter. Vem äger egentligen det ChatGPT producerar?
Framtidsindex: Framtiden i stiltje
Utöver de mer specifika frågorna läser vi i framtidsbarometern av läget i landet. Vad tror respondenterna om framtiden för Sverige, den egna branschen, och den egna organisationen? Svaret är att efter en liten rörelse uppåt för första gången på länge i augusti, verkar vinden ha gått ur seglen på nytt och vi ser ingen förbättring inför hösten. Dippen är ett skarpt brott mot den mer optimistiska känslan i augusti, och en återgång till en negativ trend.
Figur 5. Framtidsindex är en sammanvägning av indikatorer som rör stämningen på arbetsplatsen, personalstyrkans växande eller krympande, branschens framtid, samt allmän optimism eller pessimism under det närmaste decenniet.
Intressant nog är den största bidragande faktorn till en mer pessimistisk stämning faktiskt en negativ syn på framtiden på lite längre sikt – betydligt färre är benägna i denna undersökning att se en framtid präglad av optimism under de kommande 10 åren. Synen på den egna branschens mer omedelbara framtid – här och nu – är också mer negativ, men inte i lika hög utsträckning.
Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med teman AI och kompetensförsörjning.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.