Framtidsbarometern: Har äldre en framtid i arbetslivet?
I denna framtidsbarometer för hösten 2025 undersöker vi ålderismen i arbetslivet. Finns den, och i så fall i vilken utsträckning? Är den ett typiskt svenskt fenomen? När gör den sig påmind och vad är de bakomliggande orsakerna? Vi följer också upp Framtidsindex och vilka som är de viktigaste strategiska framtidsfrågorna hösten 2025 jämfört med samma tid för fyra år sedan.
Framtidsindex: planar ut
Framtidsindex har inte varit någon munter läsning de senaste åren. Jämfört med den senaste mätningen kan en viss förbättring noteras, men i det längre perspektivet är det snarare så att index planar ut snarare än att det vänder tydligt uppåt. Det som drar upp framtidsindex något är att fler tror att de kommande 10 åren kommer präglas av optimism snarare än pessimism. Fortsatt är synen på branschens framtid mer negativ än under 2020-talets början och färre planerar att öka personalstyrkan. Det är däremot en fortsatt OK stämning på arbetsplatsen, i stort sett lika god som under åren 2021-2022.
Figur 1. Framtidsindex - samlad bild över optimismen för framtiden, vad gäller den egna organisationen, branschen, och världen i stort sammanräknat.
Från digitalisering och hållbarhet till AI
När det gäller vilken som är den viktigaste strategiska framtidsfrågan just nu har det skett betydande förändringar de senaste åren. Under hösten 2021 var frågor relaterade till digitalisering och hållbarhet vanligt nämnda. Fyra år senare verkar hållbarhetsfrågor halkat ned på ledningarnas agendor, och digitaliseringsfrågor ersatts med AI-frågor. Konstant i sammanhanget är kompetensförsörjning som viktig strategisk framtidsfråga såväl hösten 2021 som hösten 2025.
Figur 2. Svar på frågan: ”För din organisation, vilken är den viktigaste strategiska framtidsfrågan just nu?” Ordmoln där stora ord nämns mest.
En av fyra ”over the hill” har upplevt åldersdiskriminering
De som besvarat undersökningen är ett tämligen seniort garde som ofta befinner sig i ledningsposition. Enligt dessa är man generellt på toppen av karriären i sin bransch vid 50 års ålder. Tillspetsat är personer över 50 alltså ”over the hill”. En betydande andel, 28% eller fler än en av fyra som är över 50, upplever sig ha blivit åldersdiskriminerade i samband med att de har sökt ett nytt jobb.

Figur 3. Svar på frågan: ”Har du upplevt att du blivit åldersdiskriminerad i samband med att du sökt ett nytt jobb?”
Väsentligt färre, bara några få procent, har upplevt sig åldersdiskriminerade i samband med uppsägningar.
Varför avstår då människor från att anställa äldre? Fördomar, okunskap och att erfarenhet värderas lågt ligger bakom, enligt de som besvarat enkäten. Även rädsla för att äldre medarbetare inte kan ta till sig det nya, oavsett om det är ny teknik eller nya arbetssätt. Vissa lyfter också fram det motsatta, att det finns en rädsla för att rekrytera personer som är mer erfarna än de själva.
Figur 4. Svar på frågan: ”Vilken tror du är den vanligaste orsaken till att människor avstår från att anställa äldre nya medarbetare?”
Ett stort och svenskt, men kanske övergående, problem
Åldersdiskriminering i arbetslivet anses vara ett stort problem, föga förvånande främst bland de äldre. Dessutom tror många av de som besvarat enkäten att åldersdiskriminering är ett särskilt svenskt problem, jämfört med i andra OECD-länder.
Figur 5. Svar på frågan: ” I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Andel 5-7 där 1 = Instämmer inte alls, 7 = Instämmer helt.
Samtidigt är det ganska få som tror att åldersdiskrimineringen kommer att bli vanligare de kommande 10 åren. I takt med den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning och arbetsstyrka, är det förmodligen en rimlig bedömning. Arbetsgivare kommer kanske helt enkelt inte kunna avvara äldre framöver. Förmodligen har äldre trots allt en framtid även i det framtida arbetslivet.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 20 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 618 personer.



