Framtidsbarometern – med slutet i sikte
Om inget dramatiskt bakslag slår till mycket snart ser det ut som om vi har fått bevittna ett stordåd: ett vaccin mot en ny respiratorisk sjukdom framtaget på ett knappt år. Det är betydligt kortare än de allra flesta experter trodde att vi skulle behöva vänta, även med mycket optimistiska antaganden.
Utvecklingen har kommit långt under senaste månaden, och det var symboliskt viktigt när Sandra Lindsay, intensivvårdsköterska i New York, fick USA:s första dos covidvaccin den 14:e december. Kanada och Storbritannien börjar samtidigt sina vaccinationsprogram, och Sverige och resten av EU planerar att sätta igång tidigt nästa år. Betyder detta att medlemmarna i Kairos Future Friends, som fått svara på frågor om coronakrisen och framtiden ända sedan i vår, skriver fram sina uppskattningar om när krisen är över? Svaret är nej, enligt de 355 personer som svarat på månadens Framtidsbarometerenkät.
Under hösten har fler och fler trott att det kommer att dröja till efter nästa sommar eller ännu längre innan krisen anses vara över, framför allt tilltog pessimismen förra månaden, när andra sjukdomsvågen visat sig vara ett faktum. Trots positiva nyheter om vaccin på sistone verkar trenden dock inte vända – ”efter sommaren” är konsensus i allt högre grad. Kanske hade våra respondenter räknat in ett snart vaccin i sina uppskattningar redan tidigare, eller så är de skeptiska rörande hur snabbt och effektivt befolkningen kan vaccineras.
I sommar händer det
Som tur är har vi frågat dem vad de tror rörande massvaccination och hur lång tid det kommer att ta. Hur väl stämmer det överens med deras uppskattning om när krisen kommer att betraktas som över? Rätt så bra. Vi frågade när de tror att hälften av befolkningen kommer att ha blivit vaccinerade, och även om svaren skiljer sig åt ordentligt – två optimistiska procent tror att det händer innan påsk, och ungefär lika många säger ”aldrig” – hamnar medeluppskattningen någonstans i sommar.
Om de får gissa exakt månad tror flest på september, tätt före juni, men viktigast är nog den tidpunkt där hälften tror att halva befolkningen blivit vaccinerad, vilket tillsammans med en betydande andel som redan haft sjukdomen torde vara nog att slutgiltigt hejda pandemin i Sverige. Detta inträffar någonstans kring juli-augusti, enligt Kairos Future Friends.
Förhoppningsvis har vi skäl att fira ordentliga kräftskivor nästa år.
Domen blir hård
Den som följt med i media under de senaste veckorna har säkert märkt att kritiken mot Folkhälsomyndigheten och regeringen som följt deras råd har tilltagit. En del av detta är säkerligen ett resultat av att, som noterat i förra månadens Framtidbarometern, andra vågen slagit till trots att det funnits ett hopp om att vidare spridning under våren skulle verka dämpande på spridningen senare. Men nyheterna om snabba framsteg när det gäller vaccin kan även det ha lett till att den svenska strategin ådragit sig mer och mer kritik. En motivering till strategin har hela tiden varit att restriktionerna ska vara hållbara, dvs. vi ska kunna leva med dem under lång tid utan att samhället eller folket bryter samman, och det går inte att lita på att ett vaccin finns tillgängligt på flera år (om ens någonsin) och det bästa som går att göra i längden är att se till att sjukdomen inte sprids genom befolkningen alltför snabbt. Med vaccin synbarligen klart på rekordtid tycks det allt mer tveksamt att den svenska strategin, tänkt att visa sig klokare ju längre tiden gick, kommer att se bra ut i efterhand.
Våra respondenter håller med. Vi har sedan försommaren frågat dem vad de tror eftervärldens dom över den svenska coronastrategin kommer att bli: säger vi ”vad var det vi sa” eller ”mea culpa”? I början av krisen, när sjukdoms- och dödssiffrorna låg höga, var inställningen kluven. Allteftersom det blev bättre under sommaren och den tidiga hösten, då många länder råkade ut för andravågor medan de svenska sifforna låg stabila, ökade stödet till överväldigande nivåer: i mitten av september trodde bara ca. en av tio att den svenska strategin skulle visa sig mer oklok än klok.
Andra vågen ledde till en dramatisk omsvängning i negativ riktning redan förra månaden, men kanske kan besked om snar vaccinering förklara att den negativa trenden har fortsatt, och det nu för första gången är klart fler som tror att vi har gjort fel än rätt – dubbelt så många, faktiskt: 40% mot 20%.
Krav på vaccin inte troligt
Svar på andra vågen och medföljande kritik har dock kommit. Vi har fått mer restriktiva rekommendationer, regionalt och nationellt. Vi har fått höra att vi ska ha max 8 personer till julbordet, ett förslag till ny pandemilag har lagts fram, och på måndagen gick ett informations-sms från Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ut till 22 miljoner svenska mobilnummer.
Innebär det att det blir krafttag framöver, för att kompensera för en relativ ”hands off” inställning tidigare? I praktiken, innebär det att vi under 2021 kommer att få se krav på att man vaccinerat sig för att kunna ta del av vissa aktiviteter? Våra respondenter är skeptiska. Vi frågade om det kommer att bli krav på vaccination för att besöka restauranger, badhus, bibliotek, konserter eller nattklubbar, och mycket få tror det.
Konserter är troligast – eftersom det är en typ av tillställning som i princip försvunnit under pandemin och kan utgöra en betydande smittorisk om de kommer igång igen innan viruset är besegrat – men även där är det bara en av tio som tror på krav.
Ljuset i tunneln
Även om fler och fler nu tror att den svenska coronastrategin kommer att betraktas som ett misstag i backspegeln ser det inte ut som om detta medfört en allmän stegring av pessimismen. Andra vågens genomslag gjorde att många gav upp hoppet om någon slags normalitet det här året redan förra månaden, och rapporterade att alla live-aktiviteter hade mer eller mindre helt ställts in.
Med rapporter om begynnande vaccination ser saker inte lika avgrundsmörka ut längre. Slutet är inte nära, nödvändigtvis, men vi har fått någon slags rimlig bortre gräns, någon uppfattning om hur slutet ser ut när det väl kommer. Det är inte klart om det är denna känsla att det mesta av pandemin nu ligger bakom oss som är orsaken till att fler upplever större framtidstro inom sin egen bransch – ”har vi klarat oss så här långt så klarar vi hela vägen”. För detta har ändrats. Tvärtemot hur själva sjukdomsutvecklingen har sett ut under hösten, säger fler att stämningen i branschen är ganska optimistisk, snarare än osäker och avvaktande.
Depressionen som uteblev(?)
Kanske beror detta på att krisens ekonomiska konsekvenser ännu inte blivit så katastrofala som många förutspått. Sedan början av april har vi frågat om hur stor man tror att arbetslösheten kommer att bli under året, och här har spådomarna varit oroväckande. Andelen som trott att siffran kommer att passera 10% under året, och därmed bli högre än under finanskrisens värsta efterdyningar för ett årtionde sedan, har legat mycket högt — fyra av fem under vår och försommar – men har sjunkit gradvis allt eftersom den arbetsmarknadsmässiga apokalypsen inte riktigt infunnit sig.
Dock ser det ut som om de flesta släpar efter något i sin ökande optimism, för 2020 är snart slut och om vi unnar oss att hoppa fram två veckor har vi faktiskt facit i hand: arbetslösheten nådde aldrig 10% i år, utan toppade på 9,8% i juni och har sedan dess sjunkit något. Det är en exakt lika hög topp som i juni elva år tidigare under finanskrisen, så det är ingen solskenshistoria vi befinner oss i, men inte heller den djupa depression med skadeverkningar under årtionden framåt man var rädd för. Inte än i alla fall.
Kanske finns det en känsla av att vi nu närmar oss upploppsrakan, att det inte kommer några fler obehagliga överraskningar och vi ändå kommer att kunna komma vidare, vilket skapar en viss optimism. Sen så är det ju också jul, även om den inte riktigt blir som den brukar.
Snart är det jul, mestadels
Det blev inget något stort återtåg till arbetsplatserna för de av oss som huvudsakligen jobbat hemifrån sedan i våras, och inte ens de traditionstunga julborden med kollegerna kommer undan det faktumet. På frågan om det blir något sådant i år säger de allra flesta nej.
Färre än 10% avser att träffas, och drygt dubbelt så många planerar ett digitalt substitut till jobb-julskinkan. För de allra flesta blir det dock inget i år, utan de får hålla sig till nästa år – eller i alla fall kanske till en kräftskiva i augusti om allt går enligt planerna.
Något ska man ju dock få även i år, tycker de flesta. Vi har frågat vad som vore en bra julgåva till medlemmarna i organisationen och har fått många intressanta svar. Mest populära är klassiska val som presentkort till lokala butiker och upplevelser, gåvor till välgörenhet, tränings- och hälsoprodukter, julkorgar och matkassar, och böcker. Men en del tänker sig något lite ”krisanpassat” som extra lön eller ledighet att stödja upp med, munskydd, prepper-kit, ficklampa, eller – kanske lite svårare att uppfylla i nuläget – vaccinering. Andra lite svårare förslag innefattar ”hopp om framtiden”, ”tålamod” eller ”ny chef”.
Snart är 2020 slut och ingen kommer att har svårt att komma ihåg vad detta år handlade om. Vad kommer 2021 att handla om? Följ Framtidsbarometern för att få veta svaret före de flesta.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.