Hur man kan använda AI för att förstå framtiden för hållbar konsumtion
Det är ingen lätt uppgift att förstå framtiden för hållbar konsumtion. Det är faktiskt ganska komplicerat att ens tyda vad hållbar konsumtion handlar om i dag eftersom det finns olika uppfattningar om vad hållbarhet innebär.
För att få en bättre förståelse analyserade vi på uppdrag av Science Park Borås och initiativet Textile & Fashion 2030 över en halv miljon nyhetsartiklar från hela världen på engelska och spanska med hjälp av artificiell intelligens för textanalys och s.k. Natural Language Processing. Alla artiklar hade någon koppling till hållbar konsumtion. Här kan du läsa om resultaten.
Vad skriver medierna om?
Resultaten presenteras på den visuella kartan nedan som är en grafisk representation av alla texter. De röda områdena motsvarar överrepresenterade ämnen, och ju blåare ett område blir, desto mindre frekvent förekommer innehållet bland den halv miljon artiklar som analyserades. Innehållet i respektive område beskrivs med en kort rubrik. I allmänhet tenderar två ämnen att vara mer besläktade ju närmare de är varandra på kartan.
Klicka på bilden för större format.
Vissa ämnen i rött som rör till exempel tillgång till ren luft och rent vatten (övre högra hörnet), eller lokalsamhällen och resursdelning (nedre vänstra hörnet) tenderar att behandlas oftare i medierna. Det gäller även ämnen som vårt beroende av fossila bränslen och ansvarsfullt sparande.
Å andra sidan förekommer till exempel ekologiska produkter och stadsodling mycket mindre här. Detta kan vara något kontraintuitivt för vissa, eftersom ekologiska produkter i allmänhet ses som ett bra sätt att bidra till ett bättre jordbruk för vad som ofta inte är en särskilt betydande prispremie. Så varför är det så?
För att ta reda på det måste vi gräva lite djupare.
Varifrån kommer datan?
En hypotes vi formulerade var att olika regioner i världen förmodligen står inför olika hållbarhetsutmaningar, och att detta förmodligen återspeglas i mediernas rapportering. Och det kunde vi faktiskt observera. I nästa steg spårade vi ämneskartan tillbaka till artiklarnas ursprung och kunde på så sätt visualisera hur ämnena är fördelade enligt geografiska regioner.
Europeiska artiklar, till exempel, förekommer oftare i den övre vänstra delen av landskapet, med teman som mode och kostvanor. Artiklar från Mellanöstern och Nordafrika är däremot mest representerade i kartans nedre högra hörn, med teman som kopplar till beroendet av fossila bränslen och vattensäkerhet. Artiklar från Sydostasien hittas vanligtvis däremellan, med överrepresenterade teman som handlar om resurseffektivitet och avfallsminskning, samt tekniska lösningar som skapar nya inköpskanaler och ökar spårbarheten.
Klicka på bilden för större format.
En djupdykning på sydöstra Asien
I Sydostasien handlar alltså ett av de stora ämnena om avfall, särskilt avfall från plastförpackningar som ofta hamnar på fel ställen. Dessa ämnen omfattar till exempel initiativ för plaståtervinning, avskaffande av plastbestick och butiker som tar betalt för plastpåsar av kunderna. Nya detaljhandelskanaler, till exempel onlineplattformar för direktförsäljning till konsumenter, är också ett av ämnena som dyker upp.
En viktig orsak till plastföroreningar i Sydostasien (som tillsammans med Latinamerika är det område där ämnet plastavfall är mest framträdande) är små plastpåsar för engångsförpackningar som många hygienprodukter säljs i. Även om man kan hävda att sådana förpackningar har haft en inkluderande funktion eftersom de har gjort moderna konsumentprodukter mer tillgängliga för låginkomstgrupper, är de notoriskt svåra att återvinna. I Filippinerna har man försökt använda redan använda påsar som ingrediens i byggmaterial. Men på det hela taget försvårar bristen på återvinningsinfrastruktur problemet, inte minst utanför städerna, och många plastpåsar hamnar i naturen och i havet. Multinationella företag, däribland Unilever, har fått mycket kritik för den förorening som deras förpackningar orsakar och för att de påstås utnyttja människor i fattigdom för att öka användningen av engångsplast.
I tidigare rapporter har vi berättat om Saruga, en förpackningsfri butik i södra Jakarta (Indonesien). Saruga fick stor uppmärksamhet efter att ha inlett ett samarbete med Unilever för att sälja det sistnämnda företagets hygien- och rengöringsprodukter per gram genom påfyllningsstationer.
Ett exempel på detta ur analysmaterialet är ett utdrag från New Straits Times i Malaysia: "Hud- och kroppsvårdsmärket The Body Shop Malaysia har lanserat sin första påfyllningsstation i butiken Suria KLCC för att hjälpa fler människor att välja bort förpackningar". Fördelen med AI-stödd analys är att den automatiskt kan välja ut flera representativa meningar för ett visst ämne och därmed spara mycket analystid.
Att bli av med förpackningar är inte den enda potentiella hållbarhetsfördelen med refillkoncept. Liksom engångsförpackningar gör försäljning av en produkt per gram det också möjligt för konsumenterna att köpa små mängder, och kan därmed göra produkten mer tillgänglig och göra det lättare för konsumenterna att inte köpa mer än de behöver – vilket minskar avfallet på konsumentsidan. Ur ett systemperspektiv måste man dock även hålla ett öga på hur mycket avfall som genereras vid en detaljhandelsanläggning, eftersom det kan vara svårare att upprätthålla hållbarheten för en produkt utan traditionella förpackningar.
Detta projekt finansierades av Science Park Borås och initiativet Textile & Fashion 2030 som ledde till publiceringen av rapporten "Sustainable Mindsets: What is Changing and how is the World Thinking about Sustainable Consumption?". Du kan ladda ner rapporten kostnadsfritt här. Kontakta Olivier Rostang om du vill veta mer om AI-stödd analys.
Missa inte nästa artikel där vi bryter ner det vanligaste ämnet med anknytning till hållbar konsumtion för varje kontinent!