När Generation Ordning tar över
Vilka är de egentligen, dagens unga och unga vuxna? Och vad kommer de göra när de tar över?
I mediediskussionen dominerar två helt motstridiga perspektiv. Det första, den om den lata och bortskämda generationen, representeras av inledningen i Joel Steins programartikel i Time Magazins The ME ME ME-tema från maj 2013. Han inleder med att konstatera att han kommer göra vad äldre i alla tider gjort, nämligen att klaga på de unga. Men till skillnad från dem, men han, så har han bevis. Massor av bevis. Och så börjar han rada upp dem, bl a de som stöder tesen om narcissismen: ”The incidence of narcissistic personality disorder is nearly three times as high for people in their 20s as for the generation that’s now 65 or older, according to the National Institutes of Health; 58% more college students scored higher on a narcissism scale in 2009 than in 1982. Millennials got so many participation trophies growing up that a recent study showed that 40% believe they should be promoted every two years, regardless of performance. … They’re so convinced of their own greatness that the National Study of Youth and Religion found the guiding morality of 60% of millennials in any situation is that they’ll just be able to feel what’s right.”
Det motsatta perspektivet, det om en ny storartad generation, representeras bäst av den 15 år gamla boken Millennials Rising: The Next Great Generation. Här bygger författarna vidare på sin metaanalys av kulturskiften i den anglosaxiska världen och förutspår att millenials, födda från mitten av 1980-talet kommer att bli nästa ”great generation”. De har inte bara potential, utan är rent av destinerade till att bli nästa ”the great generation”, dvs det som i amerikansk terminologi syftar på den samhällsbyggande och självuppoffrande generation som stred under andra världskriget och som lade grunden för det amerikanska välfärdssamhället. Howe och Strauss hävdade att millennials kommer att bidra till samhället med ett mer positivt grupporienterat handlingsinriktat ethos, och genom sina annorlunda värderingar och sin storlek (den största sedan 60-talisterna) kommer de att bryta de trender som skapats av Generation X samtidigt som de kommer att uppfattas som en ren motpol till fyrtiotalisternas eviga ungdomsbeteenden.
Lata narcissister eller framtidens samhällsbyggare?
För att förstå en generation måste man förstå den tid som format den, brukar värderingsforskarna säga. Och den ”tid” de då talar om är de formativa åren, i huvudsak de mellan 15 och 20. För Rekordgenerationen (födda runt 1950) var dessa rekordåren under 60-talet, för Generation Jones (födda runt 1960) talar vi miljökrisens och stagflationsårens sena 70-tal, för Generation X marknadshysterins sena 80-tal, och för Generation Y (födda 1975-84) postmodernismens och IT-yrans sena 90-tal. För dagens unga vuxna födda runt 1990 har det sena 00-talet haft störst inflytande, en tid som till sin karaktär skiljer sig väsentligt från t ex det sena 90-talet, och än mer från 60-, 70- och 80-talen.
Generation Ordnings kris och ordning
Om Rekordgenerationen formades av det 60-talets sociala och globala uppvaknande och Generation X av 80- och 90-talens normupplösning, så har Generation Ordnings ungdomstid präglats av Krisen. Redan de första årskullarna, födda strax efter 1980-talets mitt upplevde 9/11 när de skulle börja gymnasiet. Sedan följde några lugnare år innan finanskrisen slog till 2007-08 och ”det nya 30-talet” med kris, populism och politisk polarisering utropades något år senare, lagom till de första 90-talisternas gymnasietid.
Då vi på Kairos Future har Sveriges längsta sammanhängande mätserie av värderingar kan vi följa trenderna över tid. Genom nya frågor och tillägg till mätserierna försöker vi addera nya perspektiv och nytt djup. En snabbeskrivning, mot bakgrund av detta, kan vara att dagens 20-nånting, bl a:
- Söker allt som är äkta, har svårt för ironi och föraktar falskhet, vilket t ex avspeglas i den amerikanska presidentvalskampanjen där de unga hyllar Bernie och avskyr Hillary
- Har upplevt osäkerhet på snart sagt alla plan, vilket gör att de söker kontroll inom de områden de kan kontrollera, vilket bland annat leder till ett värderingsskifte i synen på arbetsliv, där kontroll, ”avgränsning” och instrumentella värden som anställningstrygghet och avgränsningsbarhet värderas långt högre än bland tidigare generationer när de var i samma ålder
- Har vuxit upp i en ungdomsfixerad tid och har själva som mål att bli vuxna så snabbt de kan
- Har föräldrar som sina förebilder i livet, och ofta som sina bästa vänner, trots ironin, och ser som största lycka att fika med morföräldrarna
- Haft alla möjligheter men därmed också ansvaret att lyckas, vilket skapar inre press och en önskan att på livets alla områden reducera stress och press. Kanske därför som de gjort ”softa” till det nya svarta
- Uppvärderar ”riktiga” yrken som civilingenjör och rent av lärare och skapar ökat söktryck på utbildningsprogrammen
- Drack och drogade långt mindre än sina äldre kusiner som tonåringar och fortsätter att göra det i tjugoåren
- Drömmer om det lilla livet med bra boende, bra jobb, fast relation och barn, medan det stora äventyret ligger långt ned i prioriteringslistan
- Anser också att egenskaper som att vara en ”god förälder” och ”hålla ihop en relation i många år” är värda verklig respekt, medan ”vuxenvärlden” inte fattat någonting
- Är uppvuxna i ett multietniskt samhälle och har en långt mer positiv inställning till invandring och multikulturalism än äldre. Att t ex ”hälsa i hand” är inte samma självklarhet för dem. Men samtidigt är de mer känsliga för kränkningar mot minoriteter.
Bild ovan: Ungas främsta förebilder, 16-29 år. Öppet svarsalternativ. Källa: Kairos Future 2016
Bild nedan: Andel unga som säger att olika saker är värt respekt och andel äldre som tror att unga ”tycker” det är värt respekt. Källa: Kairos Future 2016
Generation ordning – en kontrollgeneration?
När vi för snart tio år sedan såg att ett värderingsskifte var på gång, kallade vi den nya generationen Generation Ordning, då vi upptäckte att det i många avseenden var nygamla värderingar som återkom i ny skepnad. Om ”ordning” i form icke-rebelliska beteenden och en jakt på ”vuxenhet” var de synliga yttre, har det senare visat sig att drivkrafterna bakom detta mycket väl kan vara kontroll. Är dagens unga en lika kontrollsträvande generation som den förra ”great generation”, den som föddes lagom till första världskriget, präglades av 20- och 30-talskriserna och vaktade gränsen mot Norge under vargavintrarna på 40-talet? Den generation som prioriterade såväl kontroll i det sociala samspelet som i ekonomin.
Vad kommer Generation Ordning att göra?
Ännu har de inte helt tagit över scenen, även om de etablerat sig i arbetslivet och redan är en köpstark grupp. Men det kommer inte dröja länge förrän de tar över såväl chefsposter som politiska positioner. Den stora frågan är hur deras värderingar, attityder och beteenden kommer att omforma arbetsliv och marknader. Vad det innebär för offentliga institutioner, konsumentföretag och arbetsgivare? Hur kommer de agera som konsumenter, som medborgare och medlemmar, som politiker, medarbetare och chefer? Och vad kommer det betyda för exakt ditt företag eller din organisation? Har ni inte tänkt till på detta ännu så är det hög tid att göra det.
/Artikel skriven av Mats Lindgren, VD och grundare av Kairos Future. Just nu leder han bland annat Kairos Futures internationella ungdomsstudie Global Youth som just studerar dagens 16-29-åringar. Artikeln knyter an till innehållet i en rapport som tagits fram för medlemmar i nätverket Kairos Future Club, läs mer om medlemskap här!