När krisen är över – i höst och i framtiden
Det nya coronaviruset har nu varit med oss i ungefär tre månader. Viruset, restriktionerna som följt i dess kölvatten, och de nya vanor vi lagt oss till med i arbetslivet har blivit en del vår tillvaro som vi sakta men säkert vänjer oss vid. Sommaren närmar sig och med den en period av nationell ledighet. Pandemin verkar inte ta slut tills dess, och företag och organisationer hoppas på en ljusning lite längre fram, planerar inför hösten, och börjar tänka på tiden efter krisen, när den nu kommer.
Kairos Future ville veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället och startade i mars en Coronakrisbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer en gång i veckan för att följa utvecklingen.
Krisen är det nya normala
Sedan vi startade Coronakrisbarometern har vi frågat våra respondenter om deras scenarioplanering. Närmare bestämt har vi frågat dem om vilket huvudscenario organisationen för närvarande arbetar utifrån. Vi gav fyra förslag:
- Pandemin klingar av under Q2, exempelvis genom uppnådd flockimmunitet
- Pandemin klingar av under Q2, men återkommer som en ny kris med restriktioner under hösten
- Pandemin klingar av under Q2, men återkommer med kraft under hösten, men då utan restriktioner
- Covid-19 och restriktioner kommer och går tills vi har ett vaccin om ca 18 månader.
Allt eftersom tiden gått har en konsensus vuxit fram, nämligen att restriktionerna fortsätter att komma och gå tills ett vaccin finns tillgängligt.
Detta beror säkerligen på att antalet nya smittade slutade växa exponentiellt en bit in i april och inte visar några tecken på att ta slut inom kort. Detta betyder att ett antagande som låg till grund för alla fyra scenarier när de först togs fram– nämligen att sjukdomen skulle komma och gå i vågor snarare än att spridas i jämn takt – inte verkar ha stämt. Scenarierna som bygger på att sjukdomen återkommer i en ny våg till hösten är mycket beroende av detta antagande och verkar därför osanna, medan scenariot ”kommer och går” är mer förenligt med spridning i jämn takt. Vi ska därför vara försiktiga med att anta att dessa svar innebär att respondenterna tror att sjukdomen nödvändigtvis kommer att vara kvar tills ett vaccin är klart, eftersom det de säger nej till när de inte väljer scenario 2 eller 3 inte nödvändigtvis är att sjukdomen ebbar ut efter hösten, utan att den kommer och går i ”vågform” under tiden.
Vi rör oss framåt – men långsamt
När krisen för ungefär tre månader sedan nu blev ett faktum blev stora delar av samhället tagna på sängen. Företag och organisationer såg sin dagliga verklighet förändras i grunden på bara ett par dagar. Då är det naturligt att man famlar runt i chock ett tag. Hur ser det ut ett helt kvartal senare?
Det är definitivt bättre. Vi har sedan ett tidigt skede i krisen frågat våra respondenter var de befinner sig på en ”krisskala”: från ”Kaos: Vi har inte grepp om situationen och vet inte hur vi ska agera” till ”Nyorientering: Vi börjar få grepp om situationen och ser tydliga vägar framåt”. Under krisen har bedömningarna långsamt förskjutits från kaos och mot nyorientering.
Dock kan vi se att de flesta av våra respondenter fortfarande befinner sig delvis i krisläge, och bara en tredjedel betraktar sig efter tre hela månader som helt omorienterade (upp från en femtedel i början av Coronabarometern.)
Vi fortsätter distansarbetet efter sommaren
I de branscher och organisationer där arbetet huvudsakligen utförs framför en dator blev hem- och distansarbete snabbt norm, och vi fick lika snabbt vana vid att använda de digitala verktyg för distansmöten och telekonferenser som finns tillgängliga. Nu närmar sig sommaren och sommarledigheten – en tid som hittills under krisen fungerat som en bortre horisont, bortom vilken vi knappt kunnat uttala oss eftersom verkligheten förändras så snabbt och även den förhållandevis nära framtiden varit så osäker – och vi måste börja tänka på hur hösten kommer att se ut med Coronaviruset fortfarande med oss.
Vi frågade respondenterna hur deras planer för tiden efter semestern ser ut. Kommer de fortsätta arbeta på distans eller avser de att återgå mer till det normala? Svaren skiljer sig åt. En knapp tredjedel menar att de kommer fortsätta jobba mest på distans, lite under hälften kommer jobba mest genom att ses fysiskt (men mycket få tänker sig mycket få eller inga distansinslag).
I de flestas föreställningsvärld ser det alltså ut som om ”coronavåren” 2020 kommer, i alla fall när det gäller arbetslivet, följas av en ”coronahöst”. ”Status quo” är även en bra sammanfattning när det gäller lite större sammankomster, utöver det dagliga arbetet. Folkhälsomyndigheten har ännu inte gett några rekommendationer inför hösten vad gäller möten och konferenser som genomförs internt eller av externa arrangörer. Trots detta behöver man ha någon huvudhypotes att planera efter, och de flesta verkar avse att arbeta under ungefär samma restriktioner som gäller idag.
Bara en liten del räknar med att kunna arbeta som före krisen eller som under krisens tidigare skede där events med upp till 500 deltagare var enligt rekommendationerna. Den stora majoriteten tänker sig att man fortsätter undvika sammankomster med över 50 deltagare, och nästan 40 % avser undvika även mindre samlingar i någon grad.
När krisen är över…
Att sommarledigheten nu finns i sikte har tvingat oss att tänka lite längre fram i tiden än vi har fått vänja oss vid under våren. Vi har även frågat våra respondenter om vad de tror om krisens konsekvenser på lite längre sikt. Vi tänker några år framåt, och covid-19 har helt eller nästan försvunnit. Konsekvenserna för arbetslivet tittade vi på för en månad sen, men hur kommer världen i stort, utanför våra vardagsliv, att påverkas?
Först undrar vi vad lärdomen från krisen kommer att bli i slutändan. Sverige har blivit känt världen över för att ha haft ovanligt milda restriktioner jämfört med andra, hur kommer detta att se ut i backspegeln?
Stödet för den Folkhälsomyndighetens strategi ser ut att vara relativt starkt. Närmare hälften tror att den svenska linjen kommer att stå sig gott eller mycket gott när dammet väl lagt sig, och bara ca en femtedel, eller 20 %, tror att vi kommer att ha mer eller mindre gjort bort oss.
Hur är det då med konsekvenserna på global nivå? I början av krisen kom det rapporter om hur produktionskedjorna bröt ihop när kinesiska fabriker stängde och de nödvändiga komponenterna inte infann sig. Krisen har också gjort oss allt mer medvetna om att global transport av varor medför en ständig risk för smittspridning. På grund av detta har vissa pekat på att 2020 kan, på gott och ont, innebära en vändpunkt när globaliseringen stannar av eller till och med vänder när mer produktion kallas tillbaka till hemländerna, samtidigt som nationalismen ökar i stora delar av världen.
Vi ställde tre frågor på temat: om produktionskedjor kommer att ”tas hem” i större grad, om det största och viktigaste handelsförhållandet i världen – det mellan USA och Kina – kommer att förstärkas eller försvagas, och om vi på det kulturella planet kommer att se mer kollektivistiska eller individualistiska värderingar framöver.
Resultatet pekar på att stämningarna där ute faktiskt är att den ekonomiska nationalismen kommer att öka. En betydande majoritet tror på mer produktion på hemmaplan och att relationerna mellan USA och Kina kommer att förändras (bara drygt en av tio tror att de kommer att förbättras). När det gäller kultur och värderingar är vi mindre säkra, och mittfåran är mest populär – men fortfarande tror fler på ökad än minskad kollektivism.
Vi håller koll
Coronakrisen i Sverige är nu tre månader gammal och vi har under dess andra halva vant oss vid att viruset finns där och påverkar vår vardag. Hur länge smittspridningen kommer att pågå, och hur situationen därmed kommer att påverka samhälle och näringsliv är fortfarande svårbedömt. Hur tar det här slut egentligen? Vad blir konsekvenserna, och när vi väl har lagt detta bakom oss, på vilka sätt kommer världen att se annorlunda ut?
Hur tar det här slut egentligen? Vad blir konsekvenserna, och när vi väl har lagt detta bakom oss, på vilka sätt kommer världen att se annorlunda ut? Följ Kairos Futures Coronakrisbarometer för att hålla dig uppdaterad.