Osäker värld driver omvandling: Så förbereder sig Sveriges räddningstjänster
Kairos Future följer löpande värderingar och synen på framtiden. Våren 2025 instämde hälften av svenskarna i påståendet ”vi lever i en tid av oro och osäkerhet som kan leda till sammanbrott redan inom de närmaste 10 åren”. Siffran är en rekordnotering för oro och pessimism sedan 1978. Bakom det här stämningsläget ligger sannolikt den senaste tidens förhöjda risker till följd av både global uppvärmning och ny geopolitisk oro. Efterfrågan på säkerhet och trygghet är hög.
När svenska kommuner så vill stärka sin krisberedskap är det en verksamhet man vänder sig till först: den kommunala räddningstjänsten. Med utgångspunkt i LSO – lagen om skydd mot olyckor – är det dessa organisationer som ska ta en stor del av samhällets krisberedskap från teoretiska planer till praktisk verksamhet. När nu risker och hot ökar väcks nya strategiska och operativa frågor, som kräver svar av både de som leder och de som utför. I vårt arbete med räddningstjänster har vi identifierat tre tydliga utvecklingslinjer som driver denna utveckling:
Från smal specialist till schweizisk armékniv
Det just nu tydligaste skiftet inom räddningstjänsternas verksamhet handlar om uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret och krisberedskapen. Cyberresiliens, klimatdrivna kriser, samordning av civilförsvaret och beredskap för direkta klimatrisker diskuterades redan 2016. Idag är de inte längre framtidsfrågor utan realiteter i vardagen. I och med att det tidigare totalförsvaret i princip helt monterades ner har räddningstjänsten på många håll blivit kommunernas schweiziska armékniv för krisberedskap.
Detta är ett stort skifte som påverkar räddningstjänster på flera plan:
- För räddningstjänsterna och deras personal handlar det om en beredskapsförskjutning från det akuta och avgränsade till det ständigt pågående och breda. Alltså skillnaden mellan att hantera brand i en enskild byggnad och att proaktivt stärka samhällen som kontinuerligt hotas av skogsbränder eller sprängladdningar.
- Grunden för en effektiv räddningstjänst är välövad personal i kombination med rätt materiel. Men på grund av det växande behovet att inom beredskapsarbetet förbereda sig på stora och långvariga kriser uppstår en risk för undanträngningseffekter i form av att inte hinna med att öva på allt. Att både erövra ny förmåga och hålla gamla ajour ställer verksamheter inför en krass verklighet att övningstimmar för både heltids och deltidsanställd personal måste rymmas i budget. Tydlighet i fokus och samstämmighet mellan kommuner som beställare och Räddningstjänster som utförare är helt centralt.
Case: Direktionen för Brandkåren Attunda investerade i en framtidsprocess. Med utgångspunkt i en workshop där omvärldstrender beaktades enades man om en gemensam vision och konkreta målbilder. En viktig framtidsinvestering för att säkra den långsiktiga planeringen oberoende av mandatperioder och kommungränser.
Decentralisering under press: Sveriges kommunala utmaning
Förutsättningarna för räddningstjänsterna sätts till stor del av den kommunala verkligheten. Här skapar Sveriges kommunmodell både möjligheter och sårbarhet. Lokalt självstyre möjliggör visserligen lokalt anpassade räddningsorganisationer, men Sveriges kommuner verkar samtidigt under olika villkor. Beredskapssatsningar på samhällsövergripande kriser ökar behovet av samordning, vilket utmanas dagens decentraliserade förvaltning. Visserligen är samordning är i sig ingen nyhet; en stor del av räddningstjänst bedrivs idag i övergripande kommunalförbund. Men nu och framåt ökar behovet av att samarbete över ännu större ytor såväl som och med andra typer av organisationer.
Utifrån omvärldens tryck skapas därför ett behov av brett ledningsperspektiv på samverkan och på ansvarsfördelningen för att bygga upp beredskap. I den decentraliserade svenska förvaltningen finns utrymme för olika lösningar, där räddningstjänster ges större eller mindre ansvar för övergripande frågor. Tydliggörande av ömsesidiga förväntningar och gemensamma visioner blir här av stor vikt.
Case: Räddningstjänsten Dala-Mitt tog hjälp av Kairos Future för att låta räddningspersonal, politiska ledare över parti och kommungränser tillsammans med kommunala beredskapsorganisationer utforska trender och scenarier. Arbetet ledde till diskussioner och insikter om behov av anpassning på 10 års sikt och framåt som traditionella planeringsprocesser sällan får fram till. Den framtidsinriktade dialogen mellan verksamheter identifierade viktiga vägval och skapade nya uppslag för verksamhetens utveckling.
Framtidstänkande – en allt viktigare förmåga
Även om drönare, robotar och AI på sikt omformar utförandet av räddningstjänst så är bara ny teknik en sida av förmåga att hänga med i utvecklingen. Framgångsrika organisationer bygger sin styrka även på att tänka framåt, tillsammans. För utöver att kunna implementera nya tekniska möjligheter finns ett lika stort behov av framtidsförmågor: att kunna läsa trender, föreställa sig olika scenarier och fatta beslut under osäkerhet. Om personal och ledning regelbundet tränas i att tillsammans utforska framtiden skapas både en beredskap och ett engagemang som ingen teknik kan ersätta.
Case: Räddningstjänsten Östra Götaland lät såväl den politiska direktionen och de olika verksamhetsområdena mötas i en serie workshops. Utifrån omvärldens trender formulerades gemensamma positiva framtidsbilder. Den breda framtidsdialogen genom hela organisationen var både ett uppskattat inslag och gav riktning för strategiska prioriteringar.
Strategisk planering i räddningstjänsternas föränderliga miljö kräver verktyg för att hantera komplexitet, osäkerhet och den mänskliga dynamiken i organisatorisk omvandling. De räddningstjänster som redan tagit steget mot strukturerad framsynsanalys vittnar om både bättre samordning och tydligare strategiska prioriteringar. Tiden för att bygga morgondagens beredskap är nu – och den börjar med omvärldsanalys och gemensamma framtidsbilder.