What’s NXT: Framtidsbarometern – nästa kapitel, den nya framtiden
Sommaren närmar sig och det har varit en händelserik vår. Knappt var pandemirestriktionerna över förrän nästa kris stod för dörren: krig i Europa igen. Sverige svängde mot Natomedlemskap fortare än någon kunde tro, och samtidigt stiger inflationen. Det är val i september och det är då den nya framtiden kommer att stakas ut.
Det ser ut som om pandemin mer och mer ses som ett avslutat kapitel. Sedan mars 2020 har vi frågat våra Kairos Future Friends (466 respondenter denna månad) om när de tror pandemin kommer att anses över i Sverige, och hela tiden, med några få undantag, har slutdatumet flyttats fram undan för undan. Mönstret har dock brutits, synbarligen permanent, under 2022. Sedan början av året har andelen som trott att pandemin kommer att betraktas som över senast vid midsommar vuxit och vuxit, från en femtedel i januari, till precis över 50%-strecket i maj.
Eftersom första halvåret 2022 bara har en dryg månad kvar kan vi vid det här laget för första gången på över två år mer eller mindre säga att en majoritet av respondenterna betraktar pandemin som i princip över. Dock ska vi inte glömma att det fortfarande är omkring en fjärdedel som svarar att det kommer att ta till 2023 eller senare – även om vi får beakta att de olika bedömningarna lika gärna kan bero på att tolkningen av vad ”pandemin är över” skiljer sig åt, än att man tror olika saker om utvecklingen framöver.
Pandemihanteringen ser bättre och bättre ut
När pandemin mer och mer lämnar scenen och andra aktörer och berättelser tar plats kan det vara givande att se tillbaka på hur pandemin och dess hantering ser ut i backspegeln. I början var Sveriges relativt avslappnade hantering föremål för stor internationell debatt, och i den mån det fanns någon konsensus var det att den eventuella klokskapen i den svenska strategin skulle visa sig i efterhand.
Våra Kairos Future Friends har under tiden fått svara på hur de tror detta eftermäle skulle se ut, och från en inledande optimism svängde bedömningen rejält mot en mer ambivalent inställning när den andra vågen slog till rejält under höst och vinter 2020. Ända sedan den mörkaste perioden under december har dock detta sakta men säkert återgått till en mer positiv uppfattning.
I maj är det över hälften som tror att Sveriges strategi kommer att betraktas som ett föredöme bland världens länder medan bara ca 10% tror på motsatsen – ett rejält skifte då motsvarande siffror var ca 20% och 35% för två jular sedan. Kommer nivåerna till slut att stabiliseras på samma nivåer som i början av pandemin?
Nu har vi annat att oroa oss för
Pandemin sjunker undan och hanteringen av den betraktas inte som någon katastrof. Betyder det att vi står inför en ljus framtid, full av framåtanda och energi? Inte riktigt. På frågan om tiden efter Coronakrisen kommer att präglas av optimism eller pessimism har svaren varierat ordentligt över de senaste knappa två åren. Under andra vågen var många frustrerade och lika många trodde på framtida postcoronapessimism som – optimism. Detta förbättrades gradvis under våren 2021 och när vaccinationerna var i full gång under april och maj såg framtiden ljus ut – ”optimisterna” var mer än dubbelt så många som ”pessimisterna”.
Sedan dess har dock framtidsutsikterna försämrats igen, och 2022 ligger hittills under hela 2021.
Till stor del bör detta tillskrivas kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget. Det var med invasionen i slutet av februari som pessimismen gick förbi optimismen och framtiden därmed övergick till att se övervägande mörk ut – mörkare än under pandemins värsta tid.
Inflationsspöket går igen
Det är inte bara krig som oroar. Räddningspaket och stigande rå- och basvarupriser i pandemins och krigets kölvatten har spätt på inflationen och den är enligt Riksbanken på sin högsta nivå sedan 1990-talets krisår. I slutet av april höjde man därför reporäntan med 0,25% och flaggar för fortsatta höjningar under de närmaste åren.
Man förutspår också en inflationstopp på 6% under 2022 och gradvis minskning under åren efter. Vi har frågat våra respondenter vad de tror om detta, och över lag är de en aning, men inte så mycket, mer pessimistiska än Riksbanken. Bara 13% tror att avmattningen kommer inom ett år, och ca en femtedel tror att det tar minst fyra år.
När det gäller hur hög inflationen blir som mest ser det ungefär likadant ut: de flesta av Kairos Future Friends tror att Riksbankens uppskattningar kan vara lite väl återhållna och att toppen blir något högre, kring 8%. Dock är det en femtedel som tror på mer än 10% och en handfull som säger 15% eller mer.
Inflation kan upplevas abstrakt men kan snabbt bli högst verkligt när det påverkar den egna plånboken eller verksamheten. Högre kostnader brukar innebära krav på högre löner och detta tillsammans medför ofta ett behov av att ta ut högre priser, och därmed är inflationssnurran igång. I mångt och mycket ser det ut som om vi är där, eftersom 70% säger att de under det senaste halvåret upplevt att varor och tjänster de köper in har ökat i pris (21% säger att de inte vet eller att frågan inte är relevant för dem).
Marginellt färre säger att de väntar sig att de kommer att höja sina egna priser under det närmaste halvåret, men frågan är om detta lilla gap räcker för att bromsa snurran. Det får tiden utvisa.
Val 2022: krig, Nato och inflation
I september är det val, och då kommer postcoronaframtiden till viss del att stakas ut. Under våren har säkerhetsläget, råvarupriserna och penningpolitiken seglat upp som stora frågor och gjort vård, skola, jobb och kriminalitet sällskap. Nästa Framtidsbarometer kommer ut strax före Almedalsveckan och då fokuserar vi mer på valfrågor.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 15 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.