Södertälje ser framåt

Precis som alla andra kommuner utformar Södertälje regelbundet en översiktsplan, en ÖP. I Södertälje vet man att det är svårt att göra prognoser, de slår lätt fel.

Under 2020 initierade man från samhällsbyggnadskontoret en omvärlds- och framtidsanalys, inklusive scenarier, som kan ligga till grund för den nya översiktsplanen och kommunens långsiktiga utveckling. Analysen och scenarierna ska fungera som stöd i framtagandet av vision, mål och inriktning för kommunens långsiktiga utveckling samt i dialog med allmänheten och politiken.

För även om kommunen växer och står inför en kraftig utveckling de kommande åren, är det inte givet hur eller var denna utveckling kommer at ske. 

På uppdrag av Södertälje kommun har Kairos Future lett och genomfört en omvärldsanalys resulterande i fyra scenarier för framtiden. De fyra scenarierna ger olika, möjliga bilder av framtiden. Genom att i det fortsatta arbetet väga in de olika utvecklingsmöjligheterna, kan man i Södertälje skapa robustare beslut, beslut som står pall för kraftiga förändringar i samhället.

Den framtida utvecklingen beror på en mängd förändringar i omvärlden – vi brukar dela upp dem i trender, vars utveckling vi känner oss säkra på, och osäkerheter, var framtida utveckling är just osäker. Osäkerheterna kan handla om ifall det kommer att ske eller inte, när det kommer att ske eller vilken påverkan det kommer att ha på just vår frågeställning. Osäkerheterna kring Corona-pandemin handlade mest om tidpunkt och genomslag.

Genom att analysera alla möjliga sådana trender och osäkerheter kan man bygga scenarier, som alla är beroende av att man verkligen tar till sig osäkerheterna, de man inte kan styra över men väl förbereda sig för.

Södertäljes scenarier
För scenarierna för Södertäljes ÖP-arbete, ordnade vi en process som involverade dels en så kallad breddgrupp och dels en analysgrupp. Breddgruppen bestod av många inbjudna intressenter, från kommunen, näringslivet och akademin. Dessa träffades i ett par workshops – som hölls digitalt på grund av pandemin – för att bidra med sina kunskaper om utvecklingen. Analysgruppen, som bestod av fem tjänstepersoner från samhällsbyggnadskontoret samt två personer från Kairos Future, tog hand om allt material, vred, vände och bearbetade det. 

Vi identifierade och beskrev ett antal säkra trender i samhällsutvecklingen som påverkar Södertälje på lång sikt. Det handlade om trender inom hållbar utveckling (t.ex. mer cirkulär ekonomi och mer kännbara klimatförändringar), global politik, samhällsutveckling, med mera. Dessa säkra trender bedömer vi kommer att ha stor eller mycket stor påverkan på Södertäljes utveckling fram till 2050.

Vi identifierade också ett antal osäkerheter, såsom utveckling av platsens betydelse (mot lokal närhet eller expansivt, utanför det lokala) eller framtida näringslivsstruktur (storskaligt med få, stora företag eller mångfacetterat med en stor blandning av företag). Dessa och andra osäkerheter utvecklas olika i de olika scenarierna.

Strategiska osäkerheter
Som ramverk för scenarierna utvecklade vi två så kallade strategiska osäkerheter. Dessa utgör stommen för scenarierna och det ramverk kring vilka de framtida berättelserna – scenarierna – utvecklas.

De två strategiska osäkerheterna vi arbetade med var dels huruvida det blir en hög eller låg etableringsvilja i Södertälje i framtiden, dels om den sociala interaktionen i samhället kan betraktas som gemensam eller åtskild. De olika utfallen utmynnar i fyra möjliga scenarier (se figuren nedan): 

Hotellet är ett scenario som karaktäriseras av stark etableringsvilja i Södertälje kommun och en gemensam värld vad gäller social interaktion.

Husbilen är ett scenario som karaktäriseras av stark etableringsvilja i Södertälje kommun och skilda världar vad gäller social interaktion.

Tältet är ett scenario som karaktäriseras av svag etableringsvilja i Södertälje kommun och skilda världar vad gäller social interaktion.

Vandrarhemmet är ett scenario som karaktäriseras av svag etableringsvilja i Södertälje kommun och en gemensam värld vad gäller social interaktion.

Varje scenario beskriver en särskild utveckling av Södertälje fram till 2050. De kommer att ha vissa gemensamma drag, baserat på de trender som driver utvecklingen, och andra tydliga skillnader, givet hur de olika osäkerheterna utvecklas. Beskrivningarna är givetvis längre och ger djupare förklaring till varje scenario än den enskilda mening som anges ovan. 

Nyttan, då?
Vad är då nyttan med den här typen av arbete – är det inte bara en intellektuell övning?

Nej, det är inte bara en intellektuell övning.  Den främsta nyttan är att man förmår tänka bortom det välkända och man törs ifrågasätta sina invanda föreställningar om hur framtiden för en viss fråga eller problemområde kommer att bli. Om man tänker sig in i att en pandemi kan drabba oss, då vet man vad man ska göra när den väl kommer. 

Scenarier är minnen från framtiden, som den världsberömde, svenske neurologen David Ingvar sa. Genom att vi via scenarioplanering tänker oss in i en okänd framtid får vi minnen av just den framtiden. Så när något sker, som påminner om det scenariet, kan vi återkalla minnena och därmed ha nytta av våra förberedelser.

Så javisst är det en intellektuell övning, men det är en övning med ett allvarligt syfte, som involverar många människor. Genom att många vet mer om framtiden, kan man fatta bättre beslut, utveckla robustare strategier och stå väl rustad när världen förändras.