Viktigt för vår framtid: att förstå EU bättre
Dags att öka fokuset på EU, unionens framtid och hur den kommer att påverka Sverige.
Ambitiösare EU blottlägger meningsskiljaktigheter
Flera trender och osäkerheter inom EU har potentiellt stora konsekvenser för Sverige. Unionen är inte längre bara en fråga om samarbete, den är en nyckelspelare för landets framtid. För det första har EU blivit mer aktivt och ambitiöst inom flera områden som tidigare låg utanför unionens uppmärksamhet. Här har synen i EU på senare tid krockat med svenska perspektiv och särintressen. Exempelvis har den svenska skogsbruksmodellen ifrågasatts från EU-håll, där den europeiska skogsstrategin avråder från hyggesavverkning. Jordbruket är en annan av de svenska näringarna som är mycket starkt uppkopplat mot EU:s stödsystem och därmed påverkas av den politiska utvecklingen av unionen. Ytterligare ett aktuellt exempel kommer på arbetsmarknadsområdet där ny EU-lagstiftning tydligare reglerar gränserna för långa arbetspass, vilket utmanar den svenska modellen och får stora konsekvenser för vård, omsorg och räddningstjänst. EU:s betydelse ökar och blir mer krävande.
Därmed är EU: utveckling en ur svensk synpunkt mycket viktig framtidsfråga. Beslutsfattare i vårt lilla land i norr behöver kunna förutse och förbereda sig för hur unionen kan utvecklas i framtiden.
Utrotningshotade svenskar?
Från svenskt hänseende har EU ett högt stöd i befolkningen. Men våra siffror visar också att endast 9 procent vill se ökad makt till överstatliga beslutsorgan.
Trots det höga stödet och EU:s betydelse verkar svenskarnas intresse och kunskap om unionen vara låg. För några år sedan konstaterade en statlig utredning att svenskarnas kunskap om EU var bristande[1]. Lärare, journalister och även politiker undviker gärna temat EU för att det anses var för komplext, svårt att förstå och relatera till. Kanske är det därför EU-ministern Jessika Roswall uttalade sig om att ”Svenskar och nordbor är utrotningshotade i EU:s institutioner”[2]. Kairos Futures strategikonsulter och analytiker har noterat att EU oftast toppar listorna i aktörer som starkt påverkar olika sektorer som rör våra kunder, men att kunskapen om varför och på vilket sätt är komplicerat att ta itu med.
Detta talar för att vi i Sverige har understuderat och underskattat EU:s roll allt för länge. Det är ett problem när det påverkar svensk ekonomi i allt högre grad. Aktuellt är det dessutom då ränteläget i Sverige väcker en gammal debatt om vi ska gå med i euron.
EU har stora planer och utmaningar
Frågan om euron är dock inte den viktigaste frågan på EU:s agenda för de kommande åren. Invasionen av Ukraina och det spända geopolitiska läget globalt har andats ny luft i frågan om ett gemensamt europeiskt försvar – s k strategisk autonomi. Samtidigt driver denna globala maktomställning ett krav på EU att omdefiniera sin – eller rättare sagt, vår – nya industri- och handelspolitik. Alla medlemsstater behöver då ha tydligt för sig vad de vill ha och var de är beredda att kompromissa, men det är lättare desto större medlem man är.
EU:s roll ökar och skiftar: från ekonomiska stöd och frihandel till en geopolitisk aktör
Europeiska unionen grundades som ett handelsprojekt som skulle förbrödra Europas nationer och lägga grunden för fred och samarbete. Nu pressas unionen av en osäker omvärld. Frågan är om yttre press kommer få Europa att hålla samman i de stora frågorna eller om särintressen hos medlemsländer kommer omöjliggöra en enad röst i världen.
Bakom hörnet väntar även expansionsfrågan om huruvida nya länder ska välkomnas, och särskilt ett stort land som Ukraina. Skulle det kräva en reform eller skulle EU kunna fortsätta fungera på samma sätt som tidigare? Enligt EU-kommissionens ordförande von der Leyen är dock Ukrainas framtid ”i vår Union”[3]. Vi kan förstå det som att det världspolitiska läget aktualiserar frågan om EU är främst en gemenskap byggd på handel eller på värderingar.
Sist, men inte minst, kvarstår frågan om EU:s plats bland stormakterna. USA och Kinas handelskrig som påbörjades på riktigt under Trump-administrationen har sedan ett par år tillbaka eskalerat och nu är racet efter teknologisk supremati i full fart. EU är inte med på det tåget och enligt vissa[4], inte byggt för dessa tider av ”hard power” och krig.
EU har alltså stora planer, men minst lika stora utmaningar framför sig.
Hur blir det i framtiden då?
Att förstå ovanstående är förutsättningar för att i nästa skede förstå vart utvecklingen kan tänkas vara på väg. Låt oss upprepa några säkra tendenser som vi precis har konstaterat:
- EU påverkar allt fler områden
- EU styr Sveriges framtid i allt högre grad
- Svenskar verkar ha dåliga kunskaper och för lågt intresse om vad som sker i unionen
- EU har gigantiska frågor på agendan framöver (frågor som påverkar Sverige)
- EU är en politisk institution, inte en överstatlig expertmyndighet. Vilket blir allt tydligare i en osäker omvärld som handlar om både geopolitik och värderingsgemenskaper.
Utifrån dessa punkter kan man börja fundera på vilka osäkerheter som väntar. En av osäkerheterna handlar om integrationen mellan medlemsländer. Även om det på senaste tid har verkat som att EU-institutioner växer sig starkare kan den politiska utvecklingen i enskilda medlemsstater alltid ändras. En annan osäkerhet handlar om EU:s enhetliga utveckling, det vill säga huruvida samma regler gäller för alla länder. Detta är något som vi svenskar känner till mycket väl: vi har valt bort euron. Hur blir det om allt fler länder kräver undantag – att man ser unionen som en buffé av valmöjligheter snarare än en likriktad överstatlig kappa.
Bild 1: Potentiella utvecklingsvägar för EU. Källa: Kairos Future. Klicka på bilden för att se den i större format.
Bara dessa uppenbara osäkerheter låter oss skapa fyra scenarier. Bakom vilka det finns drivkrafter som skulle kunna ta fart. Alla fyra skulle också får stor påverkan på Sverige som land – oavsett om man är en offentlig aktör eller ett företag.
Vilka konsekvenser får det för Sverige om EU går mot mer eller mindre integration, eller mer eller mindre enhetlig utveckling exempelvis?
Exempel på scenario ”mer integration + oenhetlig utveckling”
Hur skulle EU exempelvis kunna utvecklas för att hantera de problem och frågor kopplat till kriget i Ukraina och dess konsekvenser för en potentiell utvidgning av EU? Hur EU bemöter Ukrainas förhoppningar om medlemskap aktualiserar frågan om EU-utvidgning och kommer att ha stor påverkan på unionens framtid, för Sverige och svenska organisationer.
Ett möjligt scenario är att vissa medlemsländer upplever sig tvingade till att reformera unionen för att möjliggöra deras mål och vilja att integrera fler länder. Det skulle innebära att EU är på väg mot en oenhetlig utveckling med ökad integration. Hur kan det se ut om det lyckas, och varför skulle det behövas?
Oenhetlig utveckling med en integrerad kärna
EU är uppbyggt av många komplexa byggstenar. Att ansluta ett stort land som Ukraina till EU betyder att existerande politiska och ekonomiska strukturer rubbas och därmed en förändring av maktförhållanden. Bland annat hur EU hanterar jordbrukssektorn[5] kommer att behöva reformeras om dagens EU-medlemmar vill behålla nuvarande ekonomiska förhållanden. Motsättningarna inom jordbrukssektorn har setts inte minst hos flera östeuropeiska länder som med hänsyn till sin jordbruksindustri i olika utsträckning blockerat ukrainsk livsmedelsexport.
Utöver denna konflikt har EU redan en utmaning med politisk tröghet på grund av den starka vetomakten, som många menar behöver ses över ifall fler länder ska ansluta (inte bara Ukraina utan totalt 6 länder är för närvarande i förhandlingar). Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika länders förhållande till rättsväsende, något som skapar sprickor i en union som strävar efter att vara demokratisk och liberal.
Hur skulle en reform kunna se ut?
Man kan tänka sig en trappa av europeisk integration, ett så kallat multi-tier upplägg. Vi kan ta inspiration från en uppmärksammad rapport[6] med förslag på institutionell reform av EU, skriven av The Group of Twelve, en expertgrupp som arbetat på uppdrag av Frankrikes och Tysklands regeringar.
Bland annat föreslås olika nivåer av EU-medlemskap, där de mest integrationsvilliga skapar en ny inre grupp som söker djupare samarbeten och mer makt åt gemensamma EU-organ. Samtidigt menar författarna att vi behöver flera yttre skikt för EU, med lägre krav och färre fördelar.
Bild 2: Modell över ett potentiell multi-tier upplägg i EU. Källa: Kairos Future, omarbetat från Sailing on High Seas: Reforming and Enlarging the EU for the 21st Century
Sveriges roll i ett multi-tier EU
Det är inte självklart vilken grupp Sverige skulle sålla sig till i ett multi-tier scenario, men det är möjligt att det blir den innersta. Det skulle innebära, ifall vetorätten försvagas, att europeiska intressen får ökat inflytande över traditionellt nationella frågor, viket påverkar Sveriges och svenska aktörers intressen.
Sverige har dock gått med i EU med vissa förbehållningar, vi har till exempel de facto hållit oss utanför euron samt behåller vår unika arbetsmarknadslösning och det mindre unika alkoholmonopolet. Däremot verkar EU ha som ambition att utöva ett ökat inflytande över frågor som hållbarhet och klimat, arbetsmarknad[7], vattenfrågor[8] och lagstiftar om teknologi, AI och övervakning.
Denna beskrivning är ett exempel av hur man kan använda sig av scenariotekniken för att förstå hur olika trender och drivkrafter kan komma att utvecklas och vilka konsekvenser detta får.
Vill du lära dig att använda trendanalys och scenarioplanering inom din verksamhet är vår kurs Scenarioanalys perfekt för dig. Läs mer här eller ta kontakt med Axel Gruvaeus eller Olivier Rostang för mer information.
Källor:
[1]Artikel med fokus på jordbrukssektorn och EU-expansionen
[2]The Group of Twelve: rapport med förslag på institutionell reform av EU
[3]EU-direktiv om arbetstid
[4]Artikel om EU-direktiv om vattenfrågor
[5] https://www.europaportalen.se/sites/default/files/eu-pa-hemmaplan-sou-201610.pdf
[6] https://www.dn.se/varlden/eu-ministern-svenskar-och-nordbor-ar-utrotningshotade-i-eus-institutioner/
[7] https://www.youtube.com/watch?v=3CodB7iohUI
Artikelförfattare: Axel Gruvaeus, Olivier Rostang och Pontus Thelin Renström