Framtidsbarometern – hållbara julklappar, otydliga mål
I årets sista Framtidsbarometer har vi ställt frågor om hållbarhet och cirkulär ekonomi till medlemmarna i Kairos Future Friends, vårt nätverk av personer i ledningsgrupper runt om i Sverige, både inom privat och offentlig sektor.
Hållbarhetsarbetet är etablerat i Sverige och så gott som alla organisationer har någon form av hållbarhetsstrategi – men målen är inte så tydligt definierade som man kanske kunnat hoppas. Ett personligt engagemang för cirkulär ekonomi är dock ganska tydligt bland personer i ledande position.
Hållbarheten ett faktum
På frågan om verksamheten bedriver någon form av hållbarhetsarbete, utan att närmare gå in på detaljer, är svaret glädjande nog att i princip alla svenska organisationer sysslar med detta, och att det är något fler än 2022 – hållbarhet har varit i fokus trots en stormig omvärld. Det skiljer sig lite från bransch till bransch, och i områden med konkreta produkter och material som bygg, hantverk och teknik är det så gott som hundra procent av respondenterna som säger att det bedrivs hållbarhetsarbete inom organisationen. Lägst procentantal är inom marknadsföring och reklam, men även där sysslar tre av fyra organisationer med aktivt hållbarhetsarbete.
Även om hållbarhetsstrategier är vanliga är många inte särskilt konkreta, utan vagt definierade. De flesta organisationer har dock satt ganska konkreta mål för vad hållbarhetsarbetet skall innebära – och det har till och med blivit tydligare under det senaste året, med en viss förbättring sedan 2022. Här finns det dock jobb kvar för en del svenska företag och organisationer.
Figur 1. Svar på frågan I vilken grad har din organisation tydliga mål för hållbarhetsarbete?
Av de som uppgett att deras organisation bedriver någon form av hållbarhetsarbete har ungefär två tredjedelar ganska eller mycket tydliga mål. En tredjedel är lite mer osäkra, och uppger att målen inte är tydliga i fullt så hög grad. Andelen som säger att målen är extremt otydliga – ett eller två på skalan – har dock halverats sedan 2022, så det har skett framsteg inom området och förbättringar vad gäller hållbarhetsarbetet.
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är något som sedan länge diskuterats i samband med hållbarhetsarbete mer allmänt. Begreppet definieras ungefär som motsatsen till en slit-och-släng-ekonomi, i vilken material återanvänds, prylars liv förlängs, och mängden ”nya” material som tillförs till ekonomin begränsas. Även här diskuteras det mycket på arbetsplatser runt om i Sverige kring cirkulär ekonomi, både av hållbarhetsskäl och av ekonomiska.
Figur 2. Svar på frågan Finns det en diskussion runt cirkulär ekonomi på din arbetsplats?
Över hälften av svenska organisationer för någon form av konversation kring ämnet, och det är framfört allt ur ett hållbarhetsperspektiv som konversationen bedrivs. Cirka en tredjedel fokuserar på hållbarheten, med ytterligare en dryg femtedel som motiveras av ekonomiska faktorer. På området cirkulär ekonomi har man inte kommit lika långt som i hållbarhetsarbetet rent allmänt, men nästan hälften av svenska organisationer har någon form av plan för att implementera en cirkulär värdekedja. Givet att det för många organisationer inte är relevant med en dylik strategi är det ändå ett rätt gott betyg, även om en dryg tredjedel av organisationerna uppger att de skulle kunna arbeta med cirkulär ekonomi – men ännu inte gör det.
Figur 3. Svar på frågan Finns det en strategi på din arbetsplats för att implementera en cirkulär värdekedja?
Det ser ut som att Sverige sakta men säkert implementerar cirkulär ekonomi, med en liten ökning i hållbarhetsfokus bland företagen de senaste åren trots svårt ekonomiskt läge. De flesta företags- och organisationsledare är dessutom överens om att förändringarna kommer behöva vara långsamma och ske i små steg, så kanske är det att vänta – men det är glädjande att utvecklingen går i rätt riktning. Endast en av fem ledare förväntar sig någon sorts radikal förändring i omställningen mot mer cirkulär ekonomi och ett mer hållbart samhälle. Men även om det går långsamt på jobbet är de allra flesta öppna för idén rent privat, något som syns i attityden till cirkulära julklappar. En ”cirkulär” julklapp är något som över hälften av cheferna kan tänka sig att ge bort – så bli inte förvånad över cirkulära gåvor på julfesten 2023. Bara en liten minoritet tycker att hållbara julklappar känns opassande, och sammantaget är det åtta av tio som kan tänka sig en cirkulär julklapp antingen på jobbet eller privat.
Figur 4. Svar på frågan Inför den stundande julfesten kan du tänka dig att ge bort en cirkulär julklapp (hemmagjord, andrahand, lagning, återvunnet dvs. inget som är nyproducerat)?
Framtidsindex inför årets slut
Att hållbarhetsarbetet fortfarande pågår trots svåra ekonomiska tider är beundransvärt – och faktum är att även om framtidsindex pekar nedåt för närvarande, är det några delindex som svänger. På frågan om det ekonomiska läget på tio års sikt är respondenterna i enkäten faktiskt betydligt mer positiva, och även vad gäller branschens framtid ser läget lite bättre ut. Det som drar ner index är de mer kortsiktiga frågorna – nästan en femtedel av organisationerna planerar att minska personalstyrkan de kommande 3 månaderna, och stämningen på jobbet är ganska mörk. Tolv procent anger att stämningen på arbetsplatsen är ganska eller mycket dålig, mot sjutton procent som anger att den är mycket bra – historiskt sett är det väldigt deppigt.
Figur 5. Framtidsindex november 2023.
Förhoppningsvis är det tillfälligt, en effekt av mörkret och tuffa tider just nu. Sammantaget innebär läget på kort sikt att framtidsindex ännu glider nedåt, även om det ljusnar med lite längre tidshorisont. Vi får hoppas att det ljusnar efter vintern, både bokstavligen och bildligt.