När samhällskontraktet prövas – om tillit, oro och framtidens medborgare
Samhällskontraktet är grunden i det svenska samhällsbygget – men hur robust är det i en tid av geopolitisk oro, demografisk omställning och teknologisk acceleration? I denna artikel sammanfattar vi vad vi vet om medborgarnas attityder, var sprickorna syns – och varför det nu är dags att ta nästa steg i förståelsen av framtidens medborgarskap.
Samhällskontraktet är grunden i det svenska samhällsbygget – men hur robust är det i en tid av geopolitisk oro, demografisk omställning och teknologisk acceleration? I denna artikel sammanfattar vi vad vi vet om medborgarnas attityder, var sprickorna syns – och varför det nu är dags att ta nästa steg i förståelsen av framtidens medborgarskap.
Vi lever i en tid där många av de grundläggande antaganden som format det svenska samhället utmanas. Sveriges medlemskap i NATO markerar ett historiskt skifte i synen på säkerhet och omvärld. Krig i Europas närområde, ökade geopolitiska spänningar och återkommande globala kriser har gjort osäkerhet till ett mer permanent tillstånd och flyttat frågor om säkerhet, beredskap och gemensamt ansvar från politikens periferi till medborgarnas vardag. Samtidigt präglas diskussionen om samhällsklimatet av ökad polarisering, minskad tillit och en fragmenterad offentlighet.
Parallellt ser vi andra förändringar med potential att utmana status quo. Demografin har redan förändrats genom först ökande invandring, därefter en åtstramning, och nu genom de låga födelsetal som oroar allt fler: idag ger 100 svenskar upphov till 51 barnbarn.
Mot denna bakgrund blir samhällskontraktet – idén om ett ömsesidigt utbyte av rättigheter och skyldigheter – allt mindre självklart. Vad innebär det i praktiken att vara medborgare när trygghet inte längre kan tas för given? När framtiden upplevs som mer hotfull än hoppfull? När tilliten till både andra människor och institutioner utmanas?
Andel svenskar som upplever samhället så orolig att det kan leda till en kollaps före 2035. Data från studien Svenskarna, samtiden och framtiden 1955-2025.
Ett kontrakt som står – men skaver
Rapporterna *Morgondagens medborgare * (2018 resp. 2022) visade att det svenska samhällskontraktets kärna då fortfarande hade ett brett stöd. De flesta svenskar var överens om grundläggande principer: arbete och skattebetalning i utbyte mot välfärd, jämlik service och trygghet vid sjukdom eller kris. I denna mening var – och är? – samhällskontraktet stabilt och djupt rotat i den svenska modellen. Topplistan över skyldigheter och rättigheter var samma i båda dessa studier.
Samtidigt fanns tydliga tecken på förskjutning. Mellanmänsklig tillit och känslan av samhörighet hade minskat, särskilt bland yngre generationer. 2025 uppvisade gruppen 16-29–åringar för första gången att fler än 50% håller i någon mån med om att "man kan inte vara nog försiktig i mötet med andra människor".
År 2025 var första gången i våra data som em majoritet av svenska 16 till 29-åringar instämde i påståendet: "Man kan inte vara nog försiktig i kontakten med andra människor."
Kanske är det därför som färre upplevde sig som en självklar del av det svenska samhället? Det i sin tur kan sannolikt kopplas till att fler än 2018 hämtade sin världsbild från ett begränsat och ofta polariserat urval av informationskällor. Demokratin framstod varken i studien 2018 eller 2022 inte längre som den enda självklara styrelseformen – stödet för starka ledare och expertstyre ökade, framför allt bland unga, och det gick fort: andelen som är positiva till en "stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och politiska val" ökade mellan 2018 och 2022 med nästan 50 procent till trettiotre procent (svenskar mellan 16 och 65 år). Andelen positiva till expertstyre blev i majoritet, 54 procent.
Attityder till ”Att låta experter och inte riksdag och regering besluta vad de anser vara bäst för landet”. Respondenter lär tusen svenskar i åldrarna sexton till sextiofem år. Blå, gul - mycket/ganska dålig idé. Grön, brun - ganska/mycket bra idé.
Dessa attityder är inte nödvändigtvis ett avståndstagande från demokratiska värderingar, utan snarare ett uttryck för osäkerhet och en längtan efter handlingskraft i en komplex tid.
För att förstå utvecklingen analyserar vi åtta dimensioner av medborgarskapet:
Kairos Futures modell av samhällskontraktets åtta dimensioner utvecklades i samband med den första Morgondagens Medborgare år 2018.
Tillsammans visar dessa dimensioner hur medborgarrollen blivit mer individualiserad, mer situationsberoende och mer präglad av livsfas och egenintresse. Engagemanget är fortsatt högt, men tar nya former. Färre ser traditionellt föreningsliv som självklart, samtidigt som viljan att bidra i mer flexibla och tillfälliga sammanhang ökar. Serviceförväntningarna på det offentliga är höga och ofta färgade av en kundliknande logik.
Frågorna blir därför allt mer konkreta:
- Vad kan jag förvänta mig av samhället i en krissituation?
- Vad är jag beredd att avstå ifrån – och vad förväntar jag mig då, men inte annars?
- Vad kan jag själv tänka mig att bidra med i relation till lokalsamhälle, region och stat?
It's the Demography, Stupid
Vid sidan av destabiliserade ekologiska system är en av våra mest avgörande framtidsfrågor de demografiska förändringarna. Sverige står inför en snabbt åldrande befolkning, ökade behov av vård och omsorg och en minskande andel i arbetsför ålder. Detta innebär ett konkret stresstest för samhällskontraktet.
I Morgondagens medborgare 2 (2022) såg vi tydliga generationsskillnader i hur denna utmaning bör hanteras. Äldre generationer föredrog i högre grad kollektiva lösningar, såsom höjda skatter. Yngre var mer positiva till individuella insatser, ideellt arbete och tekniska lösningar. Samtidigt var yngre mer rättighetsorienterade och mindre benägna att acceptera traditionella plikter.
I samma studie utforskades också specifikt attityder till automatisering av välfärdstjänster. Svenskarna stod splittrade. Ungefär en tredjedel var ansåg att digitaliseringen var positiv, negativ eller hade ingen uppfattning. En enorm majoritet var beredda att dela personliga data för att låta offentliga aktörer arbeta datadrivet, endast 1 av 11 avstod helt. Frågor om AI förekom men vad innebar begreppet för svenskarna jämfört med efter ankomsten av ChatGPT, Gemini, Claude och Grok? Attityderna är viktiga eftersom smartare teknikanvändning är en av de få lösningarna på utmaningarna inom vård, omsorg och andra offentliga tjänster.
Frågan om vem som ska bära kostnaderna – ekonomiskt, tidsmässigt och socialt – blir därmed allt mer central. Vilka lösningar har hunnit växa fram sedan dess? Och vilka nya problem kan vi redan se i horisonten?
Ett nytt läge kräver ny kunskap
Sedan datainsamlingen 2022 har förutsättningarna förändrats ytterligare. Geopolitisk omställning, ett mer normaliserat krisläge och AI:s snabba genomslag i vardag och förvaltning har förändrat spelplanen.
Vi ser en dubbel rörelse: en stark individualism sida vid sida med en växande längtan efter samhörighet och mening. Ju fler medborgare som upplever sammanhang, tillit och egen förmåga, desto större blir samhällets förändringskraft. Samtidigt finns tecken på att demokratin inte längre anses självklar i ett läge präglat av kriser, migration och klimatförändringar.
Mot denna bakgrund är behovet av en ny studie om samhällskontraktet tydligt. En uppföljning bör inte enbart repetera tidigare resultat, utan fungera som ett stresstest av samhällskontraktet i realtid:
Hur påverkas ansvarskänsla, försvarsvilja och tillit av ett långvarigt säkerhetshot?
Fördjupas polariseringen – eller uppstår nya former av gemenskap när osäkerheten delas av fler?
Hur förändras relationen mellan medborgare och stat när AI blir en integrerad del av beslutsfattande och samhällsservice?
Morgondagens medborgare 3: Var med och forma nästa kunskapsunderlag, våren 2026
För ledare i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle är dessa frågor inte teoretiska – de påverkar styrning, legitimitet, innovationskraft och långsiktig hållbarhet.
Vi bjuder nu in organisationer att delta i nästa studie Morgondagens medborgare 3.
Startmöte: 25 mars (fysiskt möte i Stockholm)
Rapportleverans: före sommaren 2026
Genom att medverka bidrar ni inte bara till ett fördjupat kunskapsunderlag om samhällskontraktets utveckling – ni får också tillgång till analyser och insikter som stärker er strategiska förmåga i ett mer osäkert samhällsklimat.
Vill ni vara med och förstå – och påverka – hur framtidens medborgarskap formas?
Kontakta gärna Johan Hammarlund för mer information eller för att boka ett samtal:
johan.hammarlund@kairosfuture.com
072-712 70 28