What’s NXT: Krisen manar fram förändring för skolan
Det bevingade uttrycket ”Krisen är vår största vän” av legendariske vd:n för SAS, Jan Carlzon, verkar kanske cyniskt i dessa tider men det har sina poänger. Jan Carlzon menade att krisen manar, och ibland tvingar fram förändring och dynamik. I dessa månader har pandemin i många verksamheter lett till förändring i arbetssätt, främst genom hem- och distansarbete. I skolor som stängde på grund av pandemin, har lärare och elever tvingats ta vara på möjligheterna med distansundervisning. Många har lärt sig mycket och delar av distansundervisningen är troligen här för att stanna.
Lärarna kritiska men tror att digitalisering hör framtiden till
Inom ramen för Kairos Futures forskningsprogram ”Framtidens lärande och utbildning” är vi i slutfasen med att färdigställa den åttonde studien, ”Digitalisering och lärande”. Vare sig man är stark anhängare till användande av digitala verktyg i skolan, skeptiker eller motståndare så är en slutsats att allt fler använder verktygen och på mer avancerade sätt.
Trots det är framför allt lärarna starkt kritiska till tekniken, samtidigt som 75 % av lärarna uppger att man är generellt bra på att använda digitala verktyg. Lärarna säger också att de själva har högre digital kompetens än eleverna. Eleverna instämmer i att lärarna har blivit bättre på att använda digitala verktyg men att de själva är mer digitalt kompetenta. Både elever och lärare anser att mot 2030 kommer elevernas lärande att vara knuten till IT-baserade läromedel, vilket kan verka motsägelsefullt. Som om lärarna inte vill gå mot en, vad de själva säger, digital framtid.
Var lär sig eleverna och vad är skolan bäst på?
Det är svårt att argumentera för en framtid utan digitala verktyg i skolan, även om det finns förespråkare även för detta. 65 % av eleverna tycker att de lär sig mycket eller något mer genom användande av olika digitala verktyg. Frågan är hur mycket skolan bidrar till det i vårt informationstäta samhälle där fakta och kunskaper bara ligger ett knapptryck bort. På vilka områden är det då som skolan slår konkurrenterna? Det vill säga vad kan skolan lära ut som ”nätet” inte kan enligt eleverna? Listan utgör de viktigaste färdigheterna inför framtiden enligt OECD rangordnad efter elevernas svar.
Diagrammet visar att de 6 färdigheterna sifferförståelse, förståelse för vetenskap och statistik, samarbetsförmåga, läsförståelse, kunskaper om samhälle och kultur samt kritiskt tänkande utgör de färdigheter som eleverna rankar som dem som skolan är bättre på att lära ut än vad de kan lära sig utanför skolan. Noterbart är att social förmåga och användning av digitala verktyg kommer långt ned på listan, liksom kreativitet och nyfikenhet. Lärarna instämmer till stor del i den bilden kring vad eleverna främst lär sig i skolan med tillägget att en större andel lärare anser att skolan är bäst på att lära ut färdigheterna.
Skolan har successivt mist sitt kunskapsmonopol under de senaste 25 åren och eleverna tillägnar sig kunskaper och färdigheter utanför skolan i större utsträckning.
- Betyder det att skolan gör fel saker eller har skolans uppdrag blivit för stort?
- Vad är skolans ”kärnuppdrag” och vad ska skolan inte ägna sig åt?
- Det finns goda exempel på skolor där den digitala tekniken fungerar i samklang mellan läroplan, lärarna och eleverna. Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas?
- Hur kan skolor finna vägar till utveckling av lärandet, med och utan digitala verktyg?
- Vilka är de främsta framgångsfaktorerna och hur kan skolor stärka den digitala kompetensen, hos både lärare och elever?
Studien kommer att färdigställas i början av november. Om du är intresserad av att ta del av resultaten, kontakta Fredrik Torberger.