På jakt efter morgondagens goda ålderdom
Inom de närmaste åren står Sverige inför en historisk demografisk förändring. Den så kallade rekordgenerationen – de födda mellan 1945 och 1954 – blir vad som ibland kallas för äldre äldre, den fas i livet som ställer stora krav på vård, omsorg och samhälleliga strukturer. Det är dessutom en generation med höga förväntningar, kanske högre än vad förutsättningarna gör möjligt? Frågan är: hur skapar vi en god ålderdom för rekordgenerationen? Svaret ligger till stor del i att förstå människors förväntningar samt teknikens begränsningar och möjligheter.
Kairos Future har under lång tid följt rekordgenerationens utveckling och förväntningar på äldrelivet. 2005 skrev vi boken Rekordgenerationen och 2013 fick samma generation svara på frågor om sin syn på ålderdomen. Då uppgav 68 procent av dem att de inte ville bli så gamla att de inte klarade sig själva. En majoritet efterfrågade dessutom en ålderdom där integritet och värdighet står i centrum.
Hur kan ett samhälle, vars resurser ska räcka till allt mer, bemöta dessa höga krav? Vad anser äldre, anhöriga och sektorna medarbetare är rimlig service och omsorg? Vilka tekniska lösningar kan bidra till att möta behoven utan att välfärden kollapsar ekonomiskt? Frågan är större än många kanske anar. Även den meste teknikoptimist behöver vara klar över läget för de offentliga finanserna, nyligen beskrivet på Dagens Nyheters ledarsida, apropå militär upprustning och USA:s vikande engagemang för Europa:
"Nu blir det Nato och långt över 2 procent av bnp på försvaret.
Det kommer att kräva svåra prioriteringar. Bara de anslag som redan klubbats äter upp större delen av det utrymme som uppstår om vi går från ett överskotts- till ett balansmål i finanspolitiken, som M och S kommit överens om."
Fyra centrala teman för alla som vill bidra till framtidens goda äldreliv
Rekordgenerationen är inte bara ovanligt många. De skiljer sig också på andra sätt från sina föregångare och ger därmed delvis nya premisser för alla med åldre som målgrupp. Oavsett om de är invånare, boende, kunder eller medlemmar.
Psykisk ohälsa och ensamhet
Rekordgenerationen är den mest individualistiska någonsin, men också en av de mest ensamma. Över en tredjedel bor i ensamhushåll och många har sina barn och närmaste anhöriga på annan ort.
"I den här studien har man jämfört med kost och ser att effekten av gemenskap är lika viktig som att äta hälsosam kost. Vi ska verkligen inte underskatta gemenskapen."
Peter Strang, professor emeritus, specialistläkare i palliativ medicin 25-03-07
Teknik kan spela en nyckelroll här genom digitala sociala plattformar för äldre, AI-drivna samtalsrobotar och smarta enheter som hjälper till att upptäcka och förhindra depression och kognitiv nedgång. I Spanien har t.ex. appen Amaia utvecklats för att identifiera ensamhet och ge stöd i realtid. Robotar kan aldrig helt ersätta människor, samtidigt finns det flera exempel på att interaktion med en maskin kan väcka genuint positiva, sociala känslor. Tamagotchin väckte exempelvis vilja till omsorg. Och har vi råd att inte utforska de möjligheter som finns?
Kompetensförsörjning inom äldreomsorgen
Behovet av personal inom äldreomsorgen ökar kraftigt, samtidigt som antalet unga vuxna på arbetsmarknaden minskar. AI-baserade träningsprogram och digitala assistenter kan hjälpa nya vårdarbetare att snabbare komma in i yrket. I Japan används redan AI-system för att analysera personalens arbetsmönster och förhindra personalflykt. Dessutom kan automatisering av rutinuppgifter, som pappersarbete och schemaläggning, frigöra mer tid för den mänskliga omsorgen.
Teknikens roll i framtidens äldrevård
Rekordgenerationen är teknikvan och sköter i jämförelsevis stor omfattning sin vardag via digitala verktyg. Hur kan tekniken användas för att skapa en smidigare och mer effektiv äldreomsorg? Helsingborg har exempelvis infört AI-drivna chatbots för att hjälpa äldre att navigera offentliga tjänster. I New York har roboten ElliQ visat sig minska ensamhet hos äldre genom dagliga samtal och påminnelser om medicinering och sociala aktiviteter. I det här reportaget från Bloombergs visas flera mycket konkreta exempel på robotanvändning. Inte bara inom äldreomsorg, utan också för att ge äldre medarbetare möjlighet att arbeta längre. Och vem skulle vara emot det?
Ekonomisk hållbarhet
Hur mycket vi än vill sätta människors behov främst undkommer ingen att ekonomin måste gå ihop. Med en snabbt växande andel äldre och en minskande andel arbetsföra vuxna blir finansieringen av äldreomsorgen en kritisk fråga. Digitala lösningar som AI-baserade system kan effektivisera resursfördelningen, exempelvis genom automatiserade administrativa processer och prediktiv analys för vårdbehov. Genom att införa medicinska robotar och telemedicin kan kostnader sänkas samtidigt som kvalitén på omsorgen bibehålls.
Framtidens äldreliv: en balansakt med många parter
Att skapa en god ålderdom för rekordgenerationen handlar om att balansera mellan individuella förväntningar och samhälleliga resurser. Normer kring teknikanvänding i vård om omsorg spelar också en stor roll, vilket påverkar förutsättningarna för äldrelivets intressenter.
Svar från drygt 6000 svenskar i vår studie Morgondagens medborgare (2022), frågan ställdes alltså före genombrottet för ChatGPT och annan generativ AI. Ny studie om medborgarna och samhällskontraktet planeras till valåret 2026.
Boendefrågan är en annan mycket viktig aspekt – hur kan vi skapa attraktiva och ekonomiskt hållbara boendelösningar för äldre? Vad kan vi lära oss av andra länders modeller för äldreboenden och alternativa omsorgsformer?
Dessutom spelar civilsamhället en viktig roll. Hur kan frivilligorganisationer och anhöriga involveras mer för att komplettera den offentliga omsorgen? Och hur ser vi till att fler äldre får sociala nätverk som förhindrar ensamhet? I det sammanhanget är det intressant att fundera över om familjenormer bland nya svenskar kommer att påverka den svenska individualismen i stort. Alltså, vad finns det för omsorgskapital i svenska familjer när det offentliga omformulerar samhällskontraktet: mindre till individen, mer klimatanpassning, cyberhot och geopolitisk instabilitet? Kanske kommer äldres livskvalitet delvis avgöras av vilken kultur familjen härstammar ifrån.
Andel svarande som instämmer i påståendet Vuxna barn har en plikt att ta hand om långvarigt sjuka föräldrar (2023).
En nödvändig omställning
Om vi inte anpassar oss till de nya behoven riskerar vi en äldreomsorg i kris, med konsekvenser för både äldre och deras anhöriga. Samtidigt ger rekordgenerationens teknikvana och självständighetskultur en unik möjlighet att utveckla innovativa lösningar. Teknik, nya boendelösningar och en förstärkt roll för civilsamhället kan vara nyckeln till en ålderdom som lever upp till de höga förväntningarna.
Vår kommande framtidsstudie syftar till att ge konkreta insikter och strategier för hur vi kan skapa en äldreomsorg som är både värdig och hållbar. Det handlar inte bara om att hantera en växande äldrebefolkning, utan om att forma en ålderdom som upplevs som meningsfull, trygg och självständig – även när man blir gammal på riktigt.
Intresserad av studien? Klicka på och mejla något av oss så kommer prospektet för att medverka i framtidsstudien inom kort.
Av: Fredrik Torberger, Peter Pernemalm och Cecilia Löfgreen