Svenskarnas tre engagemangsprofiler
Svenskarnas engagemang är varken döende eller entydigt. Det ser olika ut beroende på erfarenhet, tillit och livssituation. I framtidsstudien Framtidens engagemang (våren 2025) identifierades tre tydliga engagemangsprofiler: de föreningsengagerade, de samhällsengagerade och de oengagerade. Här sammanfattar vi vad som skiljer dem åt – och vad som förenar dem.
Hur definieras de tre engagemangsprofilerna?
Indelningen bygger på två enkla frågor i enkätstudien:
- Är personen aktiv i en eller flera föreningar?
- Har personen gjort någon form av samhällsinsats (inklusive givande)?
"Har du under de senaste 12 månaderna engagerat dig genom att bidra med tid, pengar eller annan insats inom något av följande områden? Flera alternativ möjliga." Svar från drygt tusen svenskar i åldrarna 16 till 74 år, våren 2025.
Utifrån svaren formas tre grupper:
De föreningsengagerade
Har gjort samhällsinsatser och är aktiva i minst en förening. Det handlar alltså om organiserat engagemang – där individen verkar inom ramen för en ideell organisation.
De samhällsengagerade
Har gjort samhällsinsatser men är inte aktiva i föreningslivet. Engagemanget kan ske informellt, i nätverk, genom tillfälliga initiativ eller genom individuella handlingar.
De oengagerade
Har inte gjort någon samhällsinsats – vare sig organiserad eller oorganiserad – under den aktuella perioden.
Grupperna är förvånansvärt jämnstora. Det gör dem analytiskt intressanta: ingen av dem är marginalfenomen. Tillsammans beskriver de tre olika relationer till civilsamhället – från bärande kraft till latent potential. Deras respektive relation beror bland annat på deras civilkapital är olika stort.
Vad är civilkapital?
I framtidsstudien etablerades begreppet civilkapital för att beskriva en persons förmåga och beredskap att ta plats i civilsamhälle och praktiskt samhällsengagemang. Civilkapital består av en kombination av självförtroende, kunskap om hur föreningar och demokratiska processer fungerar, erfarenheter av att organisera sig samt en känsla av att ha rätt att påverka. Det handlar alltså inte bara om vilja – utan om kompetens, vana och kulturell trygghet i det civila rummet. Skillnader i civilkapital hjälper oss att förstå varför vissa människor kliver in i engagemang medan andra förblir åskådare. Ärftligheten är inte oväntat stark.
1. De föreningsengagerade (32 %)
Profil i korthet
- Medelålder: 53 år
- 40 % har högskoleutbildning (3+ år)
- Tre av fyra upplever att man kan lita på de flesta människor
- Starkast civilkapital – två av tre har själva eller via närstående erfarenhet av föreningsliv under uppväxten
Detta är den klassiska ryggraden i svenskt föreningsliv. De är något äldre, bor något oftare i mindre tätorter och uppvisar hög mellanmänsklig tillit. De vet hur man sitter i en styrelse, hur man skriver en motion och hur man organiserar ett årsmöte.
Vad ökar sannolikheten att de tackar ja till att kliva in en föreningsverksamhet?
- Att deras insats verkligen gör skillnad
- Förtroendeingivande ledarskap
- Tydliga mål och syften
Vilka samhällsproblem bör civilsamhället lösa i framtiden?
- Miljö och klimat
- Integration och invandring
- Ensamhet och socialt utanförskap
- Ungdomsfrågor
- Kriminalitet och trygghet
Deras topplista domineras av sociala frågor – något som hänger samman med hög tillit och ett starkt civilkapital.
2. De samhällsengagerade (39 %)
Profil i korthet
- Medelålder: 47 år
- 41 % högskoleutbildade
- Två tredjedelar upplever att man kan lita på de flesta människor
- Civilkapital ungefär i nivå med genomsnittet
Detta är den största gruppen. De har gjort samhällsinsatser – men är inte aktiva i föreningslivet. De bor något oftare i storstäder och speglar befolkningen i stort generationsmässigt.
Drygt två tredjedelar uppger att ökat ideellt engagemang är sannolikt inom den närmaste tiden. Här finns alltså en betydande potential.
Vad ökar sannolikheten att de tackar ja till att kliva in en föreningsverksamhet?
- Att deras bidrag gör skillnad
- Att verksamheten sker nära hemmet
- Tydliga mål
Vilka samhällsproblem bör civilsamhället lösa i framtiden?
- Kriminalitet och trygghet
- Miljö och klimat
- Integration
- Ensamhet
- Ekonomi och arbetslöshet
De rör sig mellan sociala frågor och samhällsordning. Det är en brogrupp – mellan traditionell folkrörelse och mer individuell samhällsaktivism.
3. De oengagerade (29 %)
Profil i korthet
- Medelålder: 45 år
- 22 % högskoleutbildade
- Endast hälften upplever att man kan lita på de flesta människor
- Svagt civilkapital – nästan sju av tio saknar egen eller närståendes föreningserfarenhet
Detta är den grupp som oftare är ensamstående, har lägre tillit och svagare självförtroende i att kunna bidra. Det är inte liktydigt med att de saknar samhällssynpunkter.
Vad får dem att tacka ja till att kliva in en föreningsverksamhet, om de fick frågan?
- Verksamhet nära sitt hem
- Någon slags ekonomisk ersättning ges för sin insats
- Lära känna nya människor
Vilka samhällsproblem bör civilsamhället lösa i framtiden?
- Kriminalitet och trygghet
- Miljö och klimat
- Integration
- Ensamhet
- Ekonomi och levnadskostnader
Deras lista lutar tydligare mot trygghetsfrågor och samhällets kärnuppdrag. Här finns en signal om hur civilsamhället kan bli relevant även för dem som idag står utanför.
De tio mest valda villkoren som skulle öka sannolikheten för de tillfrågade att engagera sig ideellt i en organisation eller förening. Fråga: Säg att du tillfrågas om du vill engagera dig ideellt I en organisation. Vilka av följande saker skulle mest öka sannolikheten för att du svarar ja? Du kan välja upp till 5 alternativ.
Grupperna är förvånansvärt lika
Skillnaderna är tydliga, men likheterna är minst lika viktiga.
1. Alla tre grupper vill att civilsamhället ska bidra i stora samhällsfrågor
Kriminalitet, klimat, integration och ensamhet återkommer hos samtliga. Civilsamhällets legitimitet är alltså bredare än medlemsbasen.
2. ”Att göra skillnad” är centralt för två av tre personas
För både föreningsengagerade och samhällsengagerade är vetskapen om att ens insats verkligen gör skillnad den viktigaste faktorn för att tacka ja till engagemang. Meningsfullhet är den gemensamma valutan. De oengagerade betonar istället praktiska förutsättningar, som att verksamheten är nära eller att man får någon ekonomisk ersättning för sina insatser. Orsaken till det här har vi inte utforskat närmare, men de kan ha sitt ursprung i andra skillnader mellan de tre engagemangsprofilerna. De oengagerade har mindre civilkapital vilket betyder att de mindre ofta har vuxit upp i närheten av människor som tycker att göra en insats för samhället är viktigt.
3. Tillit är den stora skiljelinjen
Skillnaden mellan grupperna handlar i hög grad om tillit och civilkapital. Framtidens engagemang är därför inte bara en fråga om rekrytering, det handlar också om samhällsbygge.
Drygt 1000 svenskars svar på frågan Allmänt sett, tycker du att man kan lita på de flesta människor, eller att man inte kan vara nog försiktig i kontakten med andra människor?. Svaren fördelade på studiens tre engagemangspersonas.
Vad betyder detta för civilsamhälle och kommuner?
För medlemsorganisationer:
Ni sitter på strukturer, erfarenheter och civilkapital – men behöver bli bättre på att sänka trösklarna för de samhällsengagerade och bygga tillit hos de oengagerade.
För kultur- och fritidsförvaltningar:
Uppdraget är inte bara att finansiera verksamhet, utan att stärka byggstenarna för engagemang – skola, mötesplatser, relationer och tillit.
Viljan till engagemang finns. Men hinder och trösklar riskerar att växa om inget görs. Så här beskrev Eva Gunnarsson, stabschef på Jönköpings kommun Kultur & Fritid, kommunens användning av studien:
Jag tror föredragningen av Framtidens engagemang stärkte föreningars identitet som civilsamhällesaktörer, bärare av något mycket större än den egna verksamheten. Idéerna de utvecklade under workshopen gör oss som förvaltning ännu bättre på att ge rätt stöd.
Nästa steg för er?
Vill ni förstå hur just er organisation kan:
- nå de samhällsengagerade innan de tappar intresset?
- bygga tillit hos de oengagerade?
- stärka civilkapitalet långsiktigt i er kommun eller medlemsbas?
Kairos Future erbjuder föreläsningar och workshops baserade på Framtidens engagemang, där vi tillsammans analyserar er position och utvecklar konkreta strategier mot 2035.
Läs mer och boka på studiens hemsida eller kontakta Fredrik Torberger direkt för att boka den insats just nu behöver.
Framtidsstudien Framtidens engagemang är ett gemensamt arbete. Vi vill rikta ett varmt tack till våra medarrangörer: Fremia, Helsingborgs stad, Enköpings kommun, Sveriges Stadsmissioner, Skellefteå kommun, ACT Svenska kyrkan, Göteborgs Stadsmission, Volontärbyrån, Studieförbundet NBV och Jönköpings kommun.