What’s NXT: Mot en ny flytt- och boendedynamik
Coronapandemin innebar en chock för flytt- och boendedynamiken i Sverige. Trender som urbanisering, förtätning och compact living mötte ett starkt behov av yta, storlek och närhet till natur- och friluftsliv. Storstädernas och framför allt Stockholms inrikes flyttnetto sjönk plötsligt mycket kraftigt.
Stadsflykten var densamma i samtliga nordiska länder[1]. På tröskeln till den post-pandemiska verkligheten inträdde nästa chock, i form av hög inflation, höga energipriser och höga räntor. Kanske var det här med att belåna sig för att fly staden till en stor bostad och beroende av bilen ändå en mindre bra idé? Kommer den nya verkligheten leda till en våg av återflytt till städerna? Och tittar vi lite längre framåt, när klimatförändringarna och deras effekter slår in på allvar, hur slår det på människors flytt- och boendebeslut?
Kommuner, regioner och bostadsutvecklare har fått en knepig uppgift. Att förstå hur flyttmönster och boendepreferenser utvecklas på sikt har nog aldrig varit svårare – men aldrig heller viktigare. Kairos Future initierar därför en ny studie på temat. I den här artikeln beskriver vi utgångsläget inför studien, det vi lärde oss från den studie som genomfördes 2015, och vad vi vill fokusera på i den kommande studien för att på bästa sätt stötta planeringen mot de kommande åren.
Flyttdynamikens fyra huvudsatser
Flyttmönster är komplexa, men lyckas man förstå anatomin bakom dem är de också överraskande förutsägbara. De beror på ett antal grundläggande faktum, vi kan kalla dem flyttdynamikens fyra huvudsatser.
1. Livsfasen är helt avgörande för platspreferenser och flyttmönster
I grund och botten flyttar människor från en mindre till en mer attraktiv plats. En attraktiv plats har många olika komponenter, och varierar starkt beroende på livsfas. I platspyramiden i figuren nedan[2] är det viktigaste enligt svenskar i allmänhet i botten och det som bedöms som minst viktigt i toppen. Valet av modell för rangordningen kommer sig av att de ganska tydligt svarar mot Maslows mänskliga behovspyramid.
• I botten – och därmed viktigast för respondenterna – hamnar sådant som har med trygghet och platsens grundläggande funktionalitet att göra: trygghet/låg brottslighet, rent och snyggt, bra kommunikationer o s v. Detta är något som så gott som alla betonar som viktigt.
• En nivå upp kommer det som kan kallas funktionella konkurrensfördelar. Sådant som bedöms som viktigt för många men inte alla: bra kommunal service, närhet till vatten, barnvänligt o s v. Olika individer betonar också olika funktionella fördelar.
• Ytterligare en nivå upp i pyramiden hittar vi mycket av det som handlar om hemkänsla och sammanhang: att man kan identifiera sig med platsen, stark gemenskap, rikt utbud av sport/fritidsaktiviteter m m.
• I pyramidens övre delar finner vi de typiskt urbana kvaliteterna myller och möten: shopping, nöjesutbud, restauranger och caféer. Allra högst upp hamnar påståendet ”känslan att det är där det händer”.
Figur 1. Platsens olika värden sorterade efter det som generellt är viktigast (nere i pyramiden) och det som är minst viktigt för respondenterna (uppe i pyramiden). ”C” i toppen står för Centrum – där det händer. Klicka på figurerna för att se dem i större format.
Det generella mönstret är en sak, men mellan livsfaserna skiljer det sig rejält. De unga befinner sig högre upp i pyramiden med fokus på typiskt urbana kvaliteter. Personer i barnfamiljsåldrar förflyttar sig kraftigt nedåt med starkare fokus på trygghet och barnvänlighet. De äldre är än mer trygghetsorienterade och fokuserar på rent och snyggt, lugnt och skönt.
När vi studerar flyttmotiven i olika åldrar ser vi följaktligen att motiven följer vad som i varje livsfas ses som attraktivt för en plats. Unga flyttar till en plats som ger bättre framtidsmöjligheter, studier, där det finns många (potentiella) vänner och även arbete.
Figur 2. Platsvärden efter åldrar, samt hur de hänger ihop med flyttmotiv.
Barnfamiljer flyttar i mycket hög grad till en större bostad och barnvänlighet. De medelålders+ har lite mer diffusa motiv, men den frihetsfas som för många inträder när eventuella barn flyger ut och arbetslivet tar slut, för med sig möjligheten att flytta till ”livsnjuteri”. Det kan innebära att flytta till barnbarn, till fritidshus, till uppväxtplatsen eller något annat.
2. Tre regionala system sätter ramen
Sveriges kommuner kan delas in i tre system, storstäderna med deras stora och växande kransomland, större städer och deras något mindre men alltjämt växande kransomland, samt övriga kommuner med varierande grad av i regel svag specialisering mot boende och arbete. Småstäder, mindre arbetslivsmotorer och ren landsbygd.
Figur 3. Sveriges kommuner i tre olika system. Pilarna visar övergripande inrikes flyttströmmar, under de senaste åren. Datakälla: SCB. Bearbetning: Kairos Future.
De senaste åren har flyttströmmarna generellt gått mot ökad urbanitet på systemnivå. Netto har dock kransbygder till storstäder varit den överlägsna vinnaren, följt av större städer och vissa kranskommuner till större städer. Under Coronapandemin har alla kommungrupper utom storstäderna och de större städerna tagit en kraftig revansch och i hög grad vänt pilarnas riktning.
3. Flyttkrafterna är olika i de tre systemen
Det är viktigt att förstå vilka flyttkrafter som dominerar i de olika regionala systemen. Här är mönstren förvånansvärt förutsägbara. I de glesaste sammanhangen, bland kommuner som inte hänger ihop med en större stad eller storstad, lever urbaniseringen i högsta grad. Här flyttas det i alla åldersgrupper i regel från den mindre kommunen till den större kommunen.
I de riktigt stora regionala sammanhanget är det som helhet i regel tvärtom, storstadskommunerna tappar till de mindre kommunerna i kransbygden intill. Men det är också mycket olika beroende på livsfas. Unga flyttar alltid netto till centrumkommunen som är arbetsmotorn i systemet, t ex Stockholm. Barnfamiljerna flyttar alltid netto från samma kommun och ut i kransbygden.
Kring de större städerna som inte är storstäder är det en mix av ovan logik. På totalen är det i regel ”störst går först” och urbanisering som dominerande rådande princip. Men det är också alltid ett eller ett par undantag, några kranskommuner har lyckats komma in i en storstadsregionslogik och vinner flyttare på grund av att de vinner många barnfamiljer från den större staden som är arbetsmotor i systemet. Figuren nedan visar logiken.
Figur 4. Flyttkrafter som dominerar i olika regionala sammanhang. Källa: Kairos Future.
4. Tre flyttvågor avgör kommuners flyttöde
Förenar vi livsfasperspektivet med systemperspektivet är det möjligt att teckna en strategisk helhetsbild. Flyttmönstren är allt annat än konstanta över åldrar och mer specifikt livsfaser. Det finns tre livsfaser, där flyttströmmarna i de två förstnämnda i regel går åt helt olika håll:
• Unga (här 18–26 år) flyttar mest och i regel till det mer urbana.
• Personer i barnfamiljsåldern (här 27–44 år, samt 0–17 år) står för en mycket stor andel av flyttarna och flyttar framförallt i större regioner helt i motsatt riktning än de unga, i synnerhet till kranskommuner till storstäder och större städer.
• Medelålders plus flyttar mindre regelstyrt, men i något högre utsträckning från det urbana.
Figur 5. Tre huvudsakliga livsfaser och flyttintensiteten i faserna. Källa: SCB. Bearbetning: Kairos Future.
Logiken ovan innebär att flyttningar inom Sverige sker i tre olika vågor. Den första flyttvågen handlar om när unga flyttar till studier. Den gynnar medelstora/större städer med lärosäten kraftigt, men även storstäder. Den andra vågen går typiskt till storstäder och hänger samman med arbetsmöjligheter. Den tredje vågen sker när barnfamiljer flyttar från det urbana till det mindre urbana i allmänhet och till kransområden till storstäder/större städer i synnerhet. Här är det en större bostad – ofta hus – och en bra uppväxtmiljö för barn som är avgörande.
Figur 6. Tre olika flyttvågor som är starkt livsfasberoende. Källa: SCB. Bearbetning: Kairos Future.
Avgörande med klokt använt strategiskt krut
För den enskilda kommunen är den viktigaste strategiska frågan för att komma ut som vinnare i flyttarnas nollsummespel att lägga det strategiska krutet på rätt plats. Att satsa på att maximera inflödet där det finns realistiska möjligheter att nå folk. Det i sin tur kräver en grundlig analys av den egna kommunen i sitt regionala sammanhang, och varför flyttmönstren kring kommunen ser ut som de gör. Med den kommande studien vill vi ta denna förståelse till nästa nivå, givet den framtidsbild vi har att möta.
Nu står det och väger mellan stad och land
Som nämndes inledningsvis hamnade städerna i chock i samband med coronapandemin. De ”övriga” i figuren nedan, småstäder och landsbygd utanför storstäder och större städer, gjorde i sin tur en remarkabel resa från negativa till positiva inrikes flyttnetton. Men för varje månad efter pandemin återhämtar sig nu städerna. Storstäderna backar fortfarande, men de större städerna är återigen på plus.
Figur 7. Inrikes flyttnetto, 12 månaders summering, 2000–augusti 2022. Källa: SCB. Bearbetning: Kairos Future.
Det står nu och väger och de kommande månaderna och åren kommer dragkampen om flyttarna mellan stad och land att fortsätta, det är åtminstone säkert. Bostadsmarknaden och bostadspreferenserna kommer att vara i huvudrollen.
Bostäder och bostadspreferenser i stormens öga
Jakten på en bättre bostad är en av de absolut viktigaste flyttanledningarna. I Kairos Futures Stora Flyttstudie från 2015 såväl som i efterföljande mätningar noterades det att det finns flera missmatchningar mellan önskat utbud och faktiskt utbud av bostäder.
I figuren nedan visas hur många i de yngre generationerna som bor respektive vill bo i olika boendeformer. Det finns ett stort gap mellan hur många som vill bo i villa eller radhus (i de allra flesta fall villa) och hur många som gör det.
Figur 8. Andel som vill bo respektive bor i olika bostadsformer. Källa: Kairos Future.
Medan en del som jobbar med planering och utveckling av bostäder önskar att unga ser en framtid där de mycket gärna bor i en liten och hållbar bostad i ett förtätat område är verkligheten annorlunda. På samma sätt som att den förväntade "generation Greta" i själva verket visade sig rösta mest på moderater och sverigedemokrater[3], vill vare sig Millennials eller Generation Z inte riktigt falla in i förväntad önskan om att bo i en mindre lägenhet.
Konsten att behärska det möjligas konst
Samtidigt kan inte bostadsplaneringen från olika samhällsaktörer utgå från enkom drömmar och önskningar. Även om många platser har en stor möjlighet i att fylla ett villavakuum kan framtidens bostadsutbud inte vara en enda villamatta. Kommuner och bostadsaktörer behöver utifrån en djupare förståelse av bostadens värden fokusera på det som är bortom formen för bostaden och inom det möjligas gränser för den enskilda platsen.
Figur 9. Det viktigaste för en bra bostad. Källa: Kairos Future.
I flytt- och bostadsstudien från 2015 kunde de viktigaste bostadsvärdena summeras i en liknande pyramid som den för platsens värden, med i princip samma logik, se figuren ovan. En bra start för att förstå vad som önskas, men det finns både mer att gräva i och dessutom se hur värdelogiken har förändrats. Och bilden behöver samsas med de förändringar och utmaningar samhället står inför.
De stora samhällstrenderna fäller avgörandet
Efter att ha följt utvecklingen noga under flera år är en sak tydlig: vad som händer på flytt- och boendearenan styrs väldigt starkt av den övergripande samhällsutvecklingen. Under såväl IT-kris som finanskris, migrationskris som Coronakris svängde flyttströmmarna kraftigt kortsiktigt. Men underliggande styr mer långsiktiga förändringar på arbets- och bostadsmarknaden.
Vi går nu in i en tid som präglas av klimatförändringar och klimatanpassning, digitalisering och en helt annat geopolitisk situation än tidigare. Det är i den änden vi börjar för att sedan gå på djupet för att förstå framtidens flyttmönster och boendepreferenser i den kommande studien. I arbetet kommer vi utöver en rejäl omvärlds- och framtidsanalys genomföra en AI-driven forskningsöversikt, en enkätundersökning till 10 000 svenskar och ta in inspel från externa experter.
Vi startar nu Stora flytt- och boendestudien 2023. Välkommen att medverka i en framtidsstudie om 2020-talets flyttdynamik och människors plats- och boendepreferenser. För att vara med i arbetet, ladda ned vårt prospekt eller kontakta Per-Anders Östby.
[1] Nordregio, Typology of regional internal netmigration 2020-2021 (2022).
[2] Kairos Future, Stora flytt- och boendestudien (2015).
[3] I såväl VALU bland de yngsta väljarna som i Skolvalet var moderaterna och Sverigedemokraterna de största partierna. M, SD, KD samlar vidare en majoritet av de unga rösterna.