Framtidsbarometern – vem formar framtiden?
Varje månad ställer Kairos Future en serie framtids- och omvärldsfrågor till vårt nätverk av övervägande chefer och ledare. Denna omgång ställde vi frågor om det stundande EU-valet och EU:s betydelse för Sveriges framtid.
Som vanligt har vi också undersökt bilden av optimism eller pessimism inför framtiden och tagit temperaturen på läget i landet, där det råder en mer kluven bild än tidigare. Många är mer pessimistiska, men många ser också större möjligheter och en ljusare framtid. Kanske är det nu det gäller att navigera rätt i omvärlden – och kanske blir EU-valet avgörande för hur Europas framtid ser ut.
Vem formar framtiden?
Sedan vi påbörjade arbetet med Framtidsbarometern har en återkommande fråga varit just vem som formar framtiden – eller noga räknat, inom vilken arena framtiden kommer att avgöras. Det vanligaste svaret från våra enkätrespondenter är att samhällsutvecklingen framför allt kommer att drivas av det privata näringslivet. Näst mest viktig är den nationella politiken, det vill säga, de flesta respondenter tror att näringslivet har mer att säga till om vad gäller framtiden under de kommande 20 åren än politiken.
Men det finns här en tydlig bubblare som tagit fart sedan 2020, nämligen de övernationella aktörerna. EU och liknande aktörer har krupit upp i rankingen som främsta samhällsutvecklare sedan 2020 och såg en särskild topp år 2023, kanske på grund av att Ukrainakriget då verkade svetsa samman EU-länderna i högre utsträckning än någonsin. 2023 trodde vi faktiskt att de övernationella organen var mer viktiga än den nationella politiken! Nationell politik har nu återigen återtagit sin position som tvåa, men det är jämnare mellan de två jämfört med 2020. Civilsamhället och andra mer lokala arenor har samtidigt tappat i inflytande.
Figur 1. Vilka aktörer (borträknat näringslivet) driver samhällsutvecklingen i världen? På andraplats efter näringslivet ligger den nationella politiken, men det har blivit mycket jämnare mellan nationell och övernationell politik – samtidigt som regionala och lokala aktörer tappar i inflytande. Klicka på figuren för att se den i större format.
EU-valet – ett ödesval?
EU verkar alltså bli en viktigare fråga. De flesta respondenter tänker rösta i EU-valet i år: 88% uppger att de helt säkert ämnar rösta, och bara 4% säger blankt nej, med övriga osäkra. EU-valet 2024 verkar vara något av ett ödesval vad gäller kontinentens framtid – över hälften av respondenterna tror att det är en av de viktigaste om inte den viktigaste faktorn för framtiden i Europa just nu. En av tio respondenter menar till och med att EU-valet är helt avgörande för kontinentens framtid. Frågan är om den här attityden avspeglar sig i valdeltagandet i år – är detta en attityd som avspeglas i befolkningen i stort, eller endast hos ledare ute i företag och organisationer? Oavsett vilket verkar det som att EU:s inflytande i världen upplevs öka, en skarp vändning mot då man i Brexittiderna för ett årtionde sedan trodde att EU skulle bli svagare. Åsikterna går isär om de övernationella organisationerna, men det helt klart ett viktigt område att hålla koll på.
Figur 2. EU-valets vikt för geopolitiken och Europas framtid. Över hälften tror att valet kommer vara viktigare än andra faktorer, och bara 10% menar att det är mindre viktigt. 11% tror till och med att valet kommer att vara helt avgörande. Klicka på figuren för att se den i större format.
Ta grepp om framtiden – nu gäller det
Vi ställer varje månad en serie frågor om synen på framtiden, både för samhället och den egna branschen. Till synes har inte mycket hänt i vårt framtidsindex som summerar bilden av framtiden – det tycks som att optimismen inte rör på sig mycket under 2024 utan att vi står och stampar kring ett index på lite över 50 - det vill säga, marginellt mer optimism än pessimism.
Figur 3. Framtidsindex april 2024. Klicka på figuren för att se den i större format.
Underliggande indexet finns det dock ett intressant skifte som inte syns i summeringen. Svaren har gradvis blivit mer dramatiska. Fler upplever framtiden som hopplös – men samtidigt är det också fler som upplever att möjligheterna blivit större. Det är alltså still i indexet inte på grund av en likgiltighet utan på grund av en oenighet om hur framtiden ser ut! Särskilt för den egna branschen skiljer det sig mer än någonsin; färre än en fjärdedel känner sig varken optimistiska eller pessimistiska, utan en stor majoritet svänger antingen åt det ljusa eller det mörka. Kanske är det så att de som agerar i rätt tid och har koll på omvärlden blir alltmer optimistiska, och andra faller efter?
Något som stärker en sådan hypotes är att de som anpassar sig till föränderliga tider ser en betydligt ljusare framtid: Organisationer som utvecklat helt nya arbetssätt eller affärsmodeller är avsevärt mer optimistiska än andra. Detsamma gäller för organisationer som utvecklat helt nya produkter eller tjänster under det senaste året.
Figur 4. Har verksamheten, under de senaste tolv månaderna, utvecklat helt nya affärsmodeller, sätt att distribuera eller ta betalt för era produkter eller tjänster? Klicka på figuren för att se den i större format.
De som har anpassat sig efter föränderliga tider under det senaste året ser alltså en mycket ljusare framtid än andra; indexet står still eftersom inte tillräckligt många företag och organisationer tänkt nytt, och de som inte anpassat sig blir allt mer deppiga i kontrast till sina optimistiska och framtidstänkande kollegor. Det verkar alltså som att år 2024 kan bli ett ödesår inte bara på grund av EU-valet, utan på flera olika arenor, såväl i näringslivet som i politiken. I valet och kvalet, alltså – men den som ser till att utveckla verksamheten kommer troligen stå kvar när de andra faller.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 20 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 250 personer.