Framtidsbarometern: Grå höst och bristande katastrofberedskap
I oktober månads Framtidsbarometer har vi ställt frågor om orosmoln som möter medlemmarna* i nätverket Kairos Future Friends framöver samt uppdaterat vårt framtidsindex.
Grå höst för Sveriges ledare
Varje månad ställer vi ett antal frågor som försöker fånga framtidstro och stämning ute i företag och organisationer. Dessa frågor vägs sedan samman i ett framtidsindex mellan 0 och 100, en indikator på hur ledare i Sverige idag ser på framtiden för branschen, organisationen, och Sverige i stort. Det handlar om stämningen på arbetsplatsen, om personalstyrkans växande eller krympande, om branschens framtid, samt om allmän optimism eller pessimism under det närmaste decenniet.
Sedan 2022 har framtidsindexet sjunkit väldigt lågt. Vi hade hoppats på en vändning över sommaren 2023, men det blev en tillfällig förbättring – sedan dess har det ekonomiska läget bidragit till att framtidsindexet nu står på sin lägsta punkt någonsin och närmar sig mittpunkten av indexet på 50. Fortsätter trenden är det snart övervägande pessimism som råder bland svenska företag och organisationer.
Figur 1. Framtidsindex är en sammanvägning av indikatorer som rör stämningen på arbetsplatsen, personalstyrkans växande eller krympande, branschens framtid, samt allmän optimism eller pessimism under det närmaste decenniet.
Utöver ett litet hack över sensommaren fortsätter alltså trenden som pågått sedan årets början med långsam glidning nedåt för framtidsoptimismen. Orsaken till detta härrör från samtliga fyra framtidsindex som allihop pekar nedåt – visserligen mycket små nedgångar, men ändå en utveckling i negativ riktning på alla områden från branschens framtid till stämningen på arbetsplatsen.
Oroligheter väntas tillta
Utöver det allmänna ekonomiska läget är det sannolikt det dystra geopolitiska läget som ligger bakom den negativa utvecklingen. Geopolitiken förväntas får större inflytande över den egna verksamheten under de kommande åren – trots att den redan under 2022 och 2023 varit minst sagt turbulent. Det är inte framför allt Kina och Ryssland som spelar in utan den allmänna geopolitiska osäkerheten, som kommer påverka två tredjedelar av svenska organisationer och företag i större utsträckning. En fjärdedel tror att avståndstagandet från Ryssland och Kina kommer att ha ökat inflytande över deras verksamhet i framtiden.
Figur 2. Andel som uppger att ekonomiskt avståndstagande från Kina och Ryssland, samt geopolitisk instabilitet i allmänhet, kommer att få större betydelse för den egna verksamheten i framtiden.
Ett mer inflytelserikt EU är att vänta sig som svar på oroligheterna. EU-lagstiftning väntas påverka den egna verksamheten i högre utsträckning enligt 45% av respondenterna. En hypotes som ofta lyfts är att världen mer och mer delas upp i block, och är det så att vi ser ett ökat avståndstagande från Kina och Ryssland och mer inflytande från EU bland svenska organisationer, är det kanske att vänta att vi rör oss från en globaliserad värld till en regionaliserad värld, med Sverige som del av maktblocket EU. Men frågan är om svenska organisationer och företag är förberedda och har koll på vad det i så fall skulle innebära.
Figur 3. Svar på frågan hur bekant respondenten är med EU-lagstiftning som gäller den egna organisationen. Svarsalternativen i diagrammet är något förkortade jämfört med svarsalternativen i enkäten.
De flesta ledare upplever att de har god koll på EU-lagstiftning och en överväldigande majoritet uppger att åtminstone någon inom organisationen är bekant med vad som gäller. Det oroväckande området är den cirka femtedel som uppger att varken de själva eller en kollega har full koll på läget, att de själva inte vet och att det inte finns någon anställd som är väl insatt. Ungefär 45% av respondenterna uppger dessutom att det inte finns någon – varken med eller utan formell titel – som ansvarar för compliance på organisationen. Så kanske finns det vissa utmaningar i en framtid där EU-regler kommer spela allt större roll för svenska företag och organisationer.
Beredskap allt viktigare
Hur ser ledarna då på andra typer av utmaningar, specifikt hur förberedda är svenska företag och organisationer på en större naturkatastrof. Oavsett vad stormakterna får för sig världen över och oavsett det ekonomiska läget förblir klimatet en utmaning som Sverige behöver kunna hantera. Här är oron stor. Över 60% av svarande i enkäten bedömer att det är sannolikt att en större naturkatastrof kommer att drabba Sverige inom de kommande två-tre åren.
Figur 4. Sannolikheten för en större naturkatastrof i Sverige de kommande 2–3 åren. Andelen ganska och mycket sannolikt summerar till 61%, andelen osannolikt endast till 24%.
Vad som är än värre är att beredskapen för detta är låg. Bland respondenterna i stort är det under hälften som anser att de är förberedda på att hantera en sådan händelse om den skulle drabba deras egen verksamhet, kommun, eller anläggningar. Bland de som tror att en dylik katastrof är mycket sannolik är det faktiskt något färre som känner att de är väl förberedda, även om det är på marginalen. Svenska företag och organisationer tror att naturkatastroferna utgör ett hot, men de känner sig inte trygga i sin förmåga att kunna handskas med det. Här krävs bättre förberedelse både från svenska företag och organisationer men också från statligt håll för att se till att arbetslivet inte stannar om en katastrof skulle slå till. Bäst förberedda är myndigheter och kommuner, där över hälften anser att de vet hur de skulle hantera en katastrof; sämst är de ideella organisationerna, där under en tredjedel upplever att de är förberedda på en katastrof.
*Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 20 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.