Framtidsbarometern: Fika för framtiden?
Trög platå i optimismen inför framtiden i denna månads framtidsbarometer – men det ser ljusare ut för vissa än andra. I denna undersökning har vi tittat på hur vi äter på arbetsplatsen, knutet till Kairos Futures insikter om mat.
I andra undersökningar denna månad sammanställer vi vad vi vet om maten på bred front – men här har vi frågat chefer och ledare vad måltiderna har för inverkan på stämningen på arbetsplatsen. Först kikar vi på hur Framtidsbarometern ser ut rent allmänt.
Framtidsindex: lugnare läge, men det behöver ljusna
Det har inte skett mycket i framtidsindexet sedan augusti – sommaren visade på vissa förbättringar jämfört med våren, och det är en knapp rörelse nedåt under den senaste månaden. Tappet är litet och beror framför allt på att utsikten på tio års sikt ser lite sämre ut. Här och nu har dock inte mycket hänt – stämningen på arbetsplatsen är fortsatt ganska god, fler organisationer planerar att öka personalstyrkan än att minska den, och branschens framtid ser fortsatt OK ut. Det är mest det politiska läget i världen som ställer till det även om den lilla världen är relativt betryggad för närvarande – fast det finns förstås stort utrymme för förbättring. Ljusnar det i stora världen kan vi kanske hoppas på att även situationen för den egna branschen och organisationen ser bättre ut.
Figur 1. Framtidsindex – samlad bild över optimismen för framtiden, vad gäller den egna organisationen, branschen, och världen i stort sammanräknat. Klicka på figuren för att se den i större format.
Fika främjar folkets framtid
Fikat är en svensk institution och något vi är stolta över, vilket också syns i framtidsbarometern. Endast en liten minoritet har inget gemensamt fika på arbetsplatsen – knappt en tiondel. De flesta arbetsplatser har någon form av samling kring lägerelden (eller kaffekannan snarare) åtminstone någon gång i månaden men över en tredjedel av svenska organisationer har gemensamt fika dagligen, om man förutsätter att respondenterna i vårt nätverk är representativa. Vad som är orsak och verkan är inte tydligt, men det gemensamma fikat korrelerar med en bättre stämning på arbetsplatsen ganska kraftigt – 84% upplever god stämning bland de med dagliga fikapauser jämfört med endast 45% bland de som aldrig fikar tillsammans. Det märks även i att över 60% av respondenterna menar att gemensamma fikapauser ökar effektiviteten enligt deras egen uppfattning. Så sätt på mer kaffe, det bidrar till förbättring!
Figur 2. Hur ofta fikar man tillsammans? Klicka på figuren för att se den i större format.
Skynda inte med lunchen heller
Gemensamma luncher är inte fullt så vanliga, vilket stämmer med svenskens självbild – vi fikar gärna, men lunchen är lite mindre central. Bara 8% uppger att gemensamma luncher är en daglig förekomst, med 30% som säger att det sker åtminstone de flesta dagar. På så gott som alla arbetsplatser förekommer gemensam lunch åtminstone någon gång i veckan – det är nästan ingen som äter lunch ensam som regel. Det ger dock faktiskt än större effekt än fikat i den här undersökningen: 91% av organisationerna där man äter gemensam lunch varje dag uppger god stämning på arbetsplatsen. Måltiderna har alltså stor innebörd både på stämningen och på effektiviteten. Det finns goda anledningar att försöka göra utrymme i schemat för att äta tillsammans och se till att det sker regelbundet.
Figur 3. Hur god stämning det är på arbetsplatsen, på organisationer där man fikar eller äter lunch tillsammans dagligen, varje vecka, respektive aldrig. Klicka på figuren för att se den i större format.
Lagom till kanelbullens dag idag, sätt på kaffekannan och bjud dina medarbetare på något gott. Lite tid tillsammans kring lägerelden skapar god stämning i organisationen.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 21 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen. I denna undersökning deltog 294 personer.