Framtidsbarometern – ljusare vår, stormigt på sikt
I årets första Framtidsbarometer för 2024 har vi bett våra medlemmar i Kairos Future Friends att blicka lite längre och utvärdera de hot som möter samhället under det kommande decenniet. Samtidigt som blicken varit på långsiktiga faror ser läget här och nu bättre ut än på flera månader, med större optimism än någonsin under 2023. Medlemmarna i nätverket är fördelade över både privat och offentlig sektor och består framför allt av personer i ledningsgrupp på olika organisationer i Sverige.
Vändning mot vår
I årets första mätning av läget i landet ser det för första gången ljusare ut för företag och organisationer på så gott som alla fronter – dock från historiskt låg nivå. Stämningen på arbetsplatsen är markant bättre, och det ser också bättre ut för branschen som helhet, menar de flesta. Dock är man inte i position att markant öka personalstyrkan ännu, och det råder en viss pessimism vad gäller utvecklingen på lite längre sikt i Sverige, vilket vi också ser när vi utvärderar hotbilderna som medlemmarna fått frågor om denna omgång. Detta till trots är det en uppgång i Framtidsindexet som mäter framtidstro och framtidsoptimism hos medlemmarna i nätverket, och vi börjar röra oss ut ur det lågvattenmärke som höll i sig under hela året 2023. Kanske vänder trenden nu?
Figur 1. Framtidsindex är en sammanvägning av indikatorer som rör stämningen på arbetsplatsen, personalstyrkans växande eller krympande, branschens framtid, samt allmän optimism eller pessimism under det närmaste decenniet. Klicka på figuren för att se den i större format.
Politik om politik i närtid
På längre sikt ser som sagt medlemmarna i nätverket fortfarande många hot. Vi har i denna vända av Framtidsbarometern undersökt vilka hot och faror som ligger för dörren i närtid och vilka som förväntas växa på sikt, vilket ger en intressant bild av framväxande faror. Här och nu är det framför allt geopolitiken som oroar, vilket är föga förvånande; av 34 olika hot är topp 10-listan dominerad av politiska frågor, jämte frågor om klimatet. Några hot relaterar till båda: avbrott i kritisk infrastruktur skulle kunna orsakas både av extrema väderfenomen och av främmande makter. Men det är framför allt desinformationen som oroar oss just nu, ett informationskrig som utkämpas av aktörer med mycket att vinna på att kontrollera berättelsen om Sverige. Av hotbilderna är det två som utvärderas som kritiska av över hälften av respondenterna, nämligen desinformation och polarisering i samhället. Det ser ut som att de kommande åren kommer domineras av politik om politiken, med polariseringen och desinformationen som de mest brännande frågorna.
Fig 2. De 10 största utmaningarna för samhället att hantera under de kommande 2 åren. Av 34 hot på listan kunde de svarande välja upp till 10 som de ansåg viktigast att hantera på närmare sikt. Samma fråga ställdes därefter om hoten på 10 års sikt. Klicka på figuren för att se den i större format.
Klimatpolitik på sikt
Vi får en annan bild om vi höjer blicken till 10 års sikt. Fortfarande är det liknande problem som behöver hanteras, men klimatproblemen blir allt viktigare. Av de fem mest accelererande hoten, det vill säga de som växer mest under det kommande decenniet, är tre av fem klimatrelaterade. Endast ett politiskt hot växer sig större i samma takt, nämligen teknikbaserad maktkoncentration. Extrema väderfenomen, förlorad biologisk mångfald och bristande naturresurser är alla hot som kommer växa sig värre om de inte hanteras i närtid. Det femte hotet, allvarliga störningar på viktiga värdekedjor, kan orsakas både av klimatet och av geopolitiken, och är förmodligen någonting som behöver finnas på företags och organisationers strategikarta för att kunna hantera eventuella resursbrister.
Fig 3. Fem hot som ökar på tio års sikt jämfört med två års sikt, varav tre kryper upp på topp 10-listan, enligt medlemmarna i nätverket. Klicka på figuren för att se den i större format.
Klarar vi klimatomställningen?
Det är svårt att sia om klimatomställningen, som till viss del åtminstone beror på lösningar vi ännu inte lyckats hitta, vare sig de är politiska eller teknologiska. Det är dock positivt att nästan hälften av medlemmarna i nätverket tror att skiftet till förnybar energi kommer att accelerera. Å andra sidan innebär det att fler än hälften tror att skiftet antingen kommer fortsätta i samma takt eller till och med stanna helt och hållet, något som fem procent av respondenterna anser som sannolikt. Klarar vi inte klimatomställningen är det troligt att hoten vi ser på tio års sikt kommer vara ännu värre om tjugo eller trettio år och så långt in i framtiden är det få som planerar idag.
Fig 4. Kommer de följande 10–15 åren präglas av snabbare eller långsammare skifte till förnybar energi? Fler än hälften tror att den kommer fortsätta i ungefär samma takt som idag eller till och med sakta ner. Klicka på figuren för att se den i större format.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 18 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.