Kairos Futures podcast Framtidsstudion
Kairos Futures podcast Framtidsstudion har sedan i somras haft fördjupande samtal med såväl egna framtidsstrateger som externa gäster. Avsnitten har rört sig mellan praktiska tips för omvärldsanalys, vården i framtiden till ledarskap och de yngre generationernas värderingar. I den här artikeln kollar vi läget med Framtidsstudions värd Fredrik Torberger och sätter podcasting i perspektiv till ett skiftande kommunikationslandskap. Där både trender för hur företag köper tjänster och nya hedonistiska tidsfönster spelar roll för hur information för både underhållning och förkovran konsumeras i framtiden.
Framtidsstudion är producerad inhouse av Kairos Future, i sig ett exempel på en kommunikationstrend där mer kommunikation tas hem och skapas inom bolaget. Den trenden är i sig möjliggjord av teknikutvecklingen och en flexibel kontorsmiljö där en studio kan riggas både virtuellt och fysiskt. Att ha produktionen nära den övriga verksamheten gör också att beslutsvägarna blir kortare och att det är enkelt att skapa en produktion i linje med vision och mission.
Fokus för Framtidsstudion är att genom fördjupande samtal skapa bättre förutsättningar till goda beslut inför framtiden. Att då samtala om stora frågor med kunniga människor ger mervärde även för produktionsteamet. Fredrik Torberger, värd för programmet berättar om vad han tycker varit mest lärorikt under de senaste månadernas inspelningar:
— Det mest lärorika med alla dessa samtal är att allt kan bli intressant när du talar med någon som bryr sig! Jag tror att många av våra lyssnare delar en önskan om att förstå hur världen fungerar, men precis allt är inte intressant. Tills du möter någon som går igång på just sitt ämne. Antagligen är det samma sak som gör vissa lärare så uppskattade. Intresse smittar.
Just det mänskliga tilltalet att höra röst verkar vara en av ljudmediets framgångsfaktorer. Ljud och röst har också en viktig funktion av att vara en effektiv länk mellan människa och maskin, vad vi kan kalla förstärkt verklighet. Som medium representerar podcasts kanske främst en platsobundenhet och utsuddade gränser mellan digitala och fysiska världar. Samtidigt blir också distinktionen mellan aktiviteter suddigare. Fredrik förklarar vad han tycker är formatets stora styrka:
— En sak som gör podd till ett så uppskattat format är tillgängligheten, du kan lyssna var som helst. Själv lyssnar jag just nu på Freakonomics där Jeffrey Sachs förklarar vad socialism egentligen är medan jag klipper äppelträden. Det andra är att produktionen av poddar är så billig att vi kan unna oss längre, djupare samtal. Det står helt klart att TV underskattar tittarna med tanke på vilka seriösa ämnen som hittar uthålliga lyssnare bland poddarna.
På så vis blir podcasts ett exempel på hur tidsfönster kan få nya användningsområden. Trädgårdsarbete eller transport har potential att användas för att försvinna bort i nya former av underhållning eller ges nytta. Det är en del av den allt mer icke-linjära mediekonsumtionen samtidigt som den är tekniskt tillgänglig med potential att bära mycket innehåll.
Carlota Perez är en forskare som fördjupat sig kring långa vågor i ekonomin – de så kallade Kondratieffcyklerna och hon beskriver hur en teknologisk revolution ofta sker i fyra faser av investeringar. Dessa är:
- Intrång – en ström av intresse och innovation börjar skapa ny infrastruktur och affärslogiker
- Frenesi – ett kraftigt tillskyndande av finansiellt kapital, framförallt i bolag och affärsmodeller
- Synergi – motsättningar som uppstår i ”guldrushen” kommer till sin spets och eventuella bubblor spricker
- Mognad – Tekniken har spridits och fått en stabil plats i det allmänna sociala livet
(Perez: echnological Revolutions and Financial Capital: The Dynamics of Bubbles and Golden Ages.)
Att intrånget har skett kan ses genom att intresset för podcasts har ökat stadigt. I åldersgruppen 16–25 är podcastlyssnandet större än både att lyssna på radiokanaler vare sig det är via internet eller apparat. Enligt ”svenskarna och internet” är podd större än radio för åldrarna 26–35. Med de stora investeringar i såväl teknikplattformar som produktionsbolag som bland annat Spotify har gjort de senaste åren skulle vi kunna se hur podcasting har trätt in i frenesistadiet, vilket också skulle stödjas av att flera logiker och infrastrukturer lever sida vid sida. Affärsmodeller skiftar och flera av de största poddarna produceras inte av ett bolag utan görs fortfarande enligt en ”Do it yourself”-logik.
Oavsett är podcasts här för att stanna som medium och i Framtidsstudion kommer Kairos Future fortsatt publicera djuplodande samtal och diskussioner kring framtiden och hur strategiska beslut idag kan rigga för bästa möjliga utfall.
Lyssna på Framtidsstudion här.
Axel Gruvaeus, producent för Framtidsstudion