När EU stärker demokratins motståndskraft börjar arbetet vid dörren
Demokratin i Europa står inför en ny tid. Desinformation, hot mot fria medier, polarisering och minskat förtroende för institutioner gör att demokratisk resiliens inte längre är en abstrakt principfråga. Det är snarare en praktisk samhällsuppgift som vi behöver jobba med här och nu. Som svar på detta har EU bestämt att fördjupa formerna för medborgardeltagande, bland annat genom medborgarråd.
EU-kommissionen organiserar ett europeiskt medborgarråd på temat demokratisk resiliens: en European Citizens’ Panel där 150 slumpvis utvalda medborgare från EU:s 27 medlemsländer får mötas, diskutera och formulera rekommendationer till EU-komissionen.
Kairos Future har fått det prestigefyllda uppdraget att rekrytera medborgarrådets svenska deltagare. Under maj månad reser vår seniorkonsult Johan Hammarlund runt och knackar dörr i Motala, Östersund, Malmö, Åre och Stockholm. Uppdraget är att hitta personer som är intresserade av att resa till Bryssel och delta i samtalen.
En jakt på många olika perspektiv
EU:s medborgarpaneler bygger på principen att deltagarna ska spegla Europas mångfald: olika åldrar, kön, utbildningsbakgrunder, yrken, geografier, stad och landsbygd samt olika erfarenheter av och syn på EU. Därför krävs det ingen expertkunskap, ingen tidigare EU-erfarenhet och ingen särskild politisk bakgrund av rådets deltagare. Det gör rekryteringen mer inkluderande och ökar chansen att nå människor som annars sällan deltar i politiska processer.
Urvalet sker i flera steg. Först väljs olika platser ut i Europa genom lottning i en process som tar hänsyn till befolkning och geografisk spridning. Därefter kontaktas människor lokalt, bland annat genom dörrknackning, och får då möjlighet att registrera sitt intresse. Ur denna intressepool väljs sedan deltagarna ur genom ett transparent och stratifierat urval, så att gruppen som helhet blir så representativ och inkluderande som möjligt.
För Kairos Future ligger uppdraget nära kärnan i vårt arbete med demokratiska innovationer. Demokratisk resiliens handlar inte bara om att skydda samhälleliga system mot hot. Det handlar också om att stärka de sociala och institutionella förutsättningar som gör att samhällen kan tänka tillsammans, fatta kloka beslut och behålla öppenhet även när omvärlden blir mer osäker.
Ett forum för fysiska möten
Medborgarråd är en fantastisk process för att få människor att faktiskt lyssna till varandra, och skapa nya former av offentliga samtal som motvikt till snabba talepunkter och polarisering. Detta gäller oavsett om det är på europeisk eller kommunal nivå, där Kairos Future återkommande bidrar till medborgardialoger. Våra erfarenheter visar att när människor ges rätt förutsättningar vill de lyssna, samtala, och komma med värdefulla inspel, även i komplexa frågor.
Att just dörrknackning spelar en roll i denna process synes nästan symboliskt. I en tid då mycket av det offentliga samtalet flyttat till digitala miljöer finns ett unika värden med direkt, personlig kontakt.
Medborgarråd – ett kompletterande samtalsforum
Medborgarråd ska inte ses som en ersättning för representativ demokrati. De är ett komplement: en metod för att bredda samtalet, pröva argument, synliggöra målkonflikter och föra in fler levda erfarenheter i politikutvecklingen. När demokratins motståndskraft ska stärkas är det därför kanske nödvändigt att arbetet inte bara sker i Bryssel, utan också i trappor, portuppgångar och vid trädgårdsgrindar runt om i Europa.
Om du vill veta mer om medborgarråds processer eller andra demokratiska innovationer kan du läsa mer här https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/nyheter/medborgarrad-en-2500-ar-gammal-losning-pa-demokratins-utmaningar/ . Du är även välkommen att kontakta Johan Hammarlund direkt för att boka ett möte om hur ni skulle kunna använda dessa metoder.
Vill du fördjupa dig i frågan om demokratins framtid och det öppna samhällets villkor? Lyssna gärna på Kairos Futures podd Framtidsstudion, avsnittet “Framtiden för det öppna samhället” där Jan Scherman och Johan Hammarlund diskuterar hur öppenheten kan skyddas i en tid när hoten mot demokratin ökar.