Sverige 2050: Från undergång till övergång – till vad?
År 2050 har de sociala medierna passerat 40-årsstrecket och generation Z fyller 50. El från sol och vind flödar fritt, jordens befolkning slår i taket och medellivslängden är på många håll 90 år eller mer. Vilka kommer då vara de stora frågorna och vad kommer engagera de unga, de som såg dagens ljus då Agenda 2030 löpte ut? Om det sena 2010-talet präglas av undergångsstämning – vad kommer att känneteckna 2050?
Dessa frågor och fler låg på bordet när Kairos Future samlade Sveriges tre största tankesmedjor under årets Almedalsvecka. Under ett fullsatt seminarium delade Timbro, Fores och Arena Opinion sina tankar om Sverige 2050 och vägen dit.
Att lägga tidshorisonten 31 år fram i tiden fordrar andra angreppssätt än de mer vanliga horisonterna på tre, fem eller tio år. I sökandet efter sanningar om 2050, bortom dystopi och utopi, ställs vi inför svåra avvägningar mellan det beständiga och föränderliga, jämfört med såväl idag som igår.
1988: En helt annan värld?
1988 var en brytningstid: Gorbatjov besöktes av Ronald Reagan. SVT möttes av folkstorm när de lanserar det vågade TV-programmet Fräcka fredag. Ytterst få hade dator, mobiltelefon eller tillgång till internet. Kinas BNP var en knapp tiondel av vad den är idag.
Samtidigt var det som har kallats för DDR-Sverige fortfarande en realitet. Ingen reklam-tv, ingen skolpeng och knappt ett privat dagis. Kaféerna var nästan lika få som utserveringarna och utskänkningstillstånden, och svenskarna åt mest husmanskost, inte dagens importerade, globala cuisine.
Men framtiden var i vardande: ”Sälvalet” 1988 skickade Miljöpartiet till riksdagen. Förbud mot tobaksreklam infördes. Ericsson fick sin första GSM-order. Framtiden var nästan redan där. Året efter var så omvälvande att det just nu uppmärksammas med en egen utställning på Nationalmuseum. En annan värld var på väg att födas.
Sex vägledande tankefigurer för blickande mot längre horisonter
Med ett perspektiv på 30 år är det viktigt att fånga de underliggande strukturerna – det helt eller nästan oföränderliga, och det som är cykliskt. Sex tankefigurer hjälper oss att reda ut perspektiven.
Först ut är det konstanta, som människans biologi och naturens lagar. Äpplet faller sannolikt mot marken också 2050, och innovationer följer också i framtiden en S-formad spridningskurva.
En nivå upp från det konstanta hittar vi kontinuiteter – tidlösa skeenden med rötter i människans natur och som med hög sannolikhet består även 2050. Till kontinuiteterna räknas vår ständiga strävan efter mer kunskap och större territorium, människans frihetsbehov kontra beroende av varandra, samt även den viktlösa ekonomin och arbetet.
På tredje nivån återfinns åtminstone fyra primära krafter som formar och avgränsar tillvaron. I den dynamiken ingår biologiska naturkrafter, tekniken, institutioner och människan.
Vidare ser vi en mängd trögheter i samhället som inte förändras särskilt snabbt. Här ingår infrastruktur och återigen samhällets institutioner. Mänskliga värderingar förändras också långsamt men de trettio åren fram till 2050 är fullt tillräckliga för att skiften ska hinna ske. Exempelvis har andelen svenskar som är positiva till att homosexuella par ska tillåtas att adoptera barn ökat från 16 till över 60 procent på 16 år – förmodligen den snabbaste värderingsförändring Kairos Future har kunnat urskilja.
I den femte kategorin samlas de skeenden som går i cykler, exempelvis konjunkturer och kulturella vågor. På toppen av figuren, med mest oförutsägbarhet, finns olika brott i form av kollapser eller sammanbrott, spikar i utvecklingen eller tekniska genombrott av olika slag. Politiska beslut som ritar om kartan, likt Berlinmurens fall, utgör ett talande exempel.
Sju enkla sanningar om Sverige 2050
Utifrån betraktelser i backspegeln, samtidens skeenden och de konturer som går att urskilja runt hörnet följer sju sanningar om hur Sverige kan tänkas se ut 2050, sanningar som kan fungera som ett ramverk för långsiktigt tänkande.
1. Det blir nog värre än vi kan föreställa oss
Här är klimatfrågan det mest talande exemplet. Vi har tio år på oss att undvika att vi passerar 1,5-gradersmålet och sannolikheten är hög att vi passerar nivån något år redan före 2030. Havsnivåerna stiger snabbare än prognoserna och nya klimatförhållanden lär, bland många andra oförutsedda konsekvenser, kunna leda till uppemot en miljard klimatflyktingar.
2. Det blir bättre än vi vågar hoppas
Förnybara energikällor blir allt billigare och står troligen för minst 60 procent av energiförsörjningen runt 2050. Det blir allt billigare att fånga koldioxid i rökgaser och rentav ur atmosfären och naturen har, trots att vi ofta inte tänker på det, en häpnadsväckande förmåga att återhämta sig snabbare än vi tror. Samtidigt förbättras våra ekonomiska förutsättningar och om de historiska tillväxttalen står sig så har svenskarna år 2050 60 procent mer pengar i plånboken.
3. Det blir precis som nu
Människan lär fortsätta med allt det som är djupt mänskligt. Vi kommer fortsätta att leva i familjer, sätta barn till världen, förundras av konst och litteratur. Och städer och vägar kommer ligga där de står idag, med smärre justeringar.
4. Det blir helt annorlunda
Men mycket kommer också vara helt annorlunda. Om visionärerna får som de vill så kommer vi ha koloni på Mars och avverka sträckan Stockholm-Göteborg på en halvtimme med Hyperloop. Ny teknologi integreras i vår tillvaro med digitala följeslagare för skolbarn och rådgivande AI-assistenter i vardagen. Kanske kommer vi också diskutera kvotering av män i arbetslivet då kvinnorna dominerar på alla viktiga ledarpositioner.
5. Det blir samma gamla frågor
Många av de stora frågorna kommer vara desamma. Vi kommer fortfarande prata migrationstryck och gränser, äldrefrågor och välfärdsfinansiering, liksom teknikens baksidor.
6. Det blir helt nya frågor
Men det blir också helt nya frågor, när t ex genmodifiering ger möjlighet att skräddarsy barn, AI och miniatyrisering ger möjlighet till t ex mikroskopiska drönare i terroristernas händer. Och om inte förr, så behöver vi sätta planen för hur vi hanterar en potentiell superintelligens.
7. Det blir 70-tal i ny tappning
Kanske blir 2050 en skarpare reflektion, med nya konturer, av 1970-talet? Mycket talar för att vägen dit blir ingenjörernas tid, då vi nu, liksom på 50- och 60-talet skalade upp tidigare innovationer till nya nivåer, samtidigt som nya institutioner etablerades. Men i takt med att ingenjörerna spränger nya gränser blir teknikens baksidor allt mer uppenbara och risken är att ingenjörerna precis som på 70-talet får klä skott för samhällets misslyckanden. Eller så lyckas vi undvika att historien upprepar sig, och får ett lite mer paradisiskt nytt 70-tal.
Vill du veta mer?
Vilka är de viktigaste vägvalen på resan mot 2050? Är du intresserad av vad framtiden om trettio år betyder för din egen verksamhet? Tveka inte att ta kontakt med Mats Lindgren, Kairos Futures grundare och VD eller någon av våra andra futurister och strategikonsulter.