Två stora samhällsutmaningar och hur vi löser dem
Två framtidsfrågor som ofta beskrivs som avgörande för samhällets utveckling är offentlig sektors möjlighet att digitaliseras för att möta brist på personal och begränsade resurser, samt i vilken omfattning samhället lyckas ställa om för att möta klimatutmaningen. I Kairos Futures framtidsstudie Morgondagens medborgare pekas tydliga möjligheter ut för nästa steg vad gäller digitalisering och hållbarhet, möjligen sammanfattat till vårdens självscanningskö och hönsrevolutionen.
Vilka är framtidens automatiserade tjänster?
Vilka framtida välfärdstjänster kommer vara de första att utföras av mer eller mindre självgående tekniska system som kan efterlikna intelligenta, mänskliga beteenden, t ex artificiell intelligens och robotar? Den vägledande premissen för svaret på den frågan är de tjänster som uppfattas som mindre personliga. Som exempel på mindre personliga tjänster är handläggning av exempelvis bygglov och försörjningsstöd samt att köra buss. Det som känns närmare person är samtalsstöd samt rådgivning inom vården och utbildning samt betygssättning i skolan. Diagrammet nedan visar resultat från enkätundersökningen med ett befolkningsrepresentativt urval i Sverige med över 6 000 svarande.
Fig 1: AI och robotar i vård och skola lockar sådär
Är det i vården vi kommer se nästa självscanningskö?
Det finns potential att bygga på framåt för den som vill digitalisera offentlig sektor i Sverige då en tredjedel av svenskarna ser större möjligheter än risker med att digitalisera, samtidigt är det ungefär lika många som ser större risker än möjligheter. Digitalisering och automatisering beskrivs ofta som förutsättningen för att klara både den ekonomiska och den personella utmaningen för offentlig sektor. Här är det dock värt att nämna att hälften av svenskarna är beredda att vänta längre på vård och omsorg ifall det innebär att man får hjälp av människor istället för teknik.
I butiker har olika former av automatiska utcheckningssystem länge varit möjligt och stegvis gått över till att bli normen, i vissa butiker även den enda möjligheten. Det finns möjlighet för en framtida självscanningskö även i vården då 28% kan tänka sig vård och omsorg av AI om de gör att vården kommer snabbt när den behövs.
Fig 2: Det är värt att vänta på mänsklig omsorg
Datadelning som hjärtstartare, både för person och offentlig ekonomi
Via smartphones, datorer, klockor och glasögon samlas idag mängder av data som idag används till personlig annonsering. Genom att koppla tandborsten till telefonen så får användaren hjälp med tandborstning. Det är självfallet lätt att måla upp möjligheter för offentlig sektor om vad som kan göras om man kan ta emot mängder av data från medborgarna. Framtidens kollektivtrafik kan läggas om baserat på analyserade rörelser, istället för ambulansfärd skulle sjukvården kunna skicka förebyggande information samt styra om till planerade vårdbesök. Allt detta förutsätter att medborgarna är beredda att dela med sig av sina data. Potentialen för nyttjande av persondata finns då endast 11% av svenskarna inte alls kan tänka sig att dela med sig av sin data. Här finns en stor tillit att bygga på – och förvalta!
Fig 3: Stor datapotential att utforska
Den helt datagrundade analysen av samhällets gemensamma transportsektor ser inte ut att bli nästa steg för offentlig datahantering. Däremot så finns det stöd för andra områden att utveckla digitaliseringens möjligheter på. Det gäller exempelvis överföring av personlig data till offentlig sektor när det gäller personlig vård, för att förhindra smittspridning vid till exempel pandemier, samt för forskning och utveckling av behandlingar.
Fyra slutsatser om framtida digitalisering i offentlig sektor:
1. Börja med de tjänster som uppfattas som mindre personliga
2. Argumenten till medborgarna för digitalisering bör inte vara personalneddragning eller andra besparingar
3. Våga börja i mindre skala, med de medborgare som är beredda att prova
4. För rätt tjänster finns en tydlig potential för datadelning
Kan den ohållbare tänka sig en hönsgård?
Hur ser det då ut när det gäller den andra stora utmaningen; klimatomställningen?
När förflyttningen till det hållbara samhället av många beskrivs som en ödesfråga så är det utmanande när 2 av 5 spontant redan anser sig leva så hållbart som man kan. Får man lite hjälp att tänka genom att ta ställning till olika konkreta alternativ till mer hållbart leverne sjunker siffran till 1 av 5, en indikation på att här finns det en del att hämta genom att öka kunskapen i befolkningen. Det överlägset främsta hindret för att leva mer hållbart beskrivs dock som att ”det är dyrt”, därefter följer att det är omständligt och först på tredje plats att man saknar kunskap.
Förslagen på vad offentlig sektor kan göra för att påverka medborgarna till ett mer ekologiskt hållbart liv speglar de största hindren genom at det ska vara enkelt att sopsortera och information om hållbara val. Som diagrammet visar nedan anser de svarande att vägen till mer framgångsrik påverkan från offentligsektor framåt handlar om att hitta de enkla sätten att förändra livet. Att avstå från konsumtion är dessutom det billigaste sättet att både leva, och att leva hållbart.
Fig 4: Vad kan offentlig sektor göra?
De livsstilsförändringar som svenskarna helst vill göra för att bidra till ett mer ekologiskt hållbart samhälle pekar på att det är kopplat till personligt intresse och det som definierar en som person. Kan det vara så att det som driver den ohållbare till förändrad livsstil är att vara självförsörjande, och därmed självförverkligande, genom att skaffa egna höns?
Topp 3 livsstilsförändringar för hållbarheten:
1. Leva självförsörjande genom att odla, ha egna höns etcetera
2. Köpa mat med mindre miljöpåverkan, som ekologiskt och närodlat, även när det är dyrare
3. Köpa/hyra/låna begagnade varor i stället för nya
Förväntningar på att andra beslutar om, och löser, förändringar
Framåt handlar det inte enbart om ökad information och utbildning; det finns en acceptans i befolkningen för politiska beslut och en förväntan på agerande av större aktörer. Vilket även kan peka på en fortsatt framtidsoptimism kring nya lösningar för ett mer ekologiskt hållbart leverne.
Fig 5: Likväl: visst tvång tycks ändå behövas
Delad kommunikation till fragmentiserad målgrupp
Medborgarnas förhållning till ekologisk hållbarhet är spretig vilket ställer krav på en offentlig sektor som vill förflytta insatser och värderingar i enlighet fastställda mål från såväl nationell som lokal nivå. Svenskarna är nästan jämt fördelade mellan att vara beredd att sänka sin levnadsstandard, att INTE vara beredd att sänka sin levnadsstandard och att INTE VETA om man är beredd att sänka sin levnadsstandard. Med tre helt olika inställningar till frågan så är det uppenbart att det behövs olika angreppssätt, och därmed mer kunskap för tjänstepersoner och beslutsfattare. Nästa steg i kommunikation och påverkan kräver att man kan säga mer om på vilket sätt, man ska kommunicera med vem.
Fig 6: Delad opinion om att sänka levnadsstandarden
Fyra punkter för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete:
1. Ta fram lösningarna som gör livet enklare
2. Gör hållbarhetsarbetet till något positivt = självförverkligande
3. Peka med hela handen och ändra reglerna
4. Skaffa mer information för att prioritera och kommunicera rätt
Om framtidsstudien Morgondagens medborgare
Framtidsstudien Morgondagens medborgare bygger dels på en enkät som har besvarats av drygt 6 000 svenskar, dels på Kairos Futures stora kunskapsdatabas och team med erfarenheter från olika delar av samhället. Här kan du ladda ned prospektet för studien där enda sättet att få ta del av hela rapporten är att gå med som deltagare i studien. Förutom ett särskilt fokus på digitalisering och hållbarhet så lyfter studien bland annat även svenskarnas långsiktiga förväntningar på samhällskontraktet och inställning till demokratin.
Du kan även ta del av mer data, information och resonemang från Kairos Futures seminarium på Almedalen 2022 under rubriken ”Framtidens samhällskontrakt 2040”, ett av Almedalens högst rankade seminarier. I seminariet så lyfts utöver digitalisering och hållbarhet även svenskarnas syn på samhällskontraktets utveckling framåt.
Morgondagens medborgare är en unik sammanställning som utgör en mycket bra grund för en föreläsning som utmanar åhörarna och tvingar dem utanför boxen. Denna föreläsning passar särskilt bra för uppstart efter semester liksom som ett bra avstamp inför en ny mandatperiod.
För mer information kontakta Cecilia Löfgreen.