Kommer AI-populismen att dominera västvärldens framtida valrörelser?

Svenskarna använder AI mer än någonsin, men litar allt mindre på företagen som bygger den. I stora delar av västvärlden får AI allt oftare skulden för dyrare el, varsel och makt som samlas hos några få. Kan AI-populismen komma att prägla valrörelserna de närmaste åren?

Det här är en kortversion av nummer 4 av AI och Framtiden, Olivier Rostangs nyhetsbrev om AI och samhället. Hela numret får du kostnadsfritt som prenumerant, länk finns i slutet.

VAD ÄR AI-POPULISM?

Den amerikanske valprognosmakaren Nate Silver tror att AI kan bli den stora valfrågan när USA väljer president 2028. Det förefaller sannolikt att påverkan blir stor i de flesta politiska val i hela västvärlden, men sällan med AI som valfråga i sig. Väljarna röstar utifrån det de märker i vardagen, och allt mer av det går att koppla till AI.

Med AI-populism menas idén att AI är ett elitprojekt som vanligt folk måste sätta stopp för. Begreppet förknippas med skribenten Jasmine Sun i San Francisco. Hennes poäng är att folk reagerar på systemet runt AI, alltså datacentren, pengarna, jobben och maktkoncentrationen, snarare än på chattbotten de själva använder. Enligt Sun håller ”det är AI:s fel” på att bli USA:s nya ”det är Kinas fel”.

ANVÄNDNINGEN ÖKAR, TILLITEN SJUNKER

I Kairos Futures mätserie ”Svenskarna, samtiden, framtiden” har andelen svenskar som har använt ChatGPT ökat från 9 procent 2023 till 62 procent 2026. Under samma tid har tilliten till globala it-företag som Google, Facebook och Apple sjunkit till 15 procent, den lägsta nivån sedan vi började ställa frågan 2019.

Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet ser drygt sex av tio svenskar AI som en större risk än möjlighet för samhället. I Ipsos mätning våren 2026 var de oroliga fler än de entusiastiska i alla engelskspråkiga västländer och i större delen av Europa, medan det var tvärtom i Asien. Svenskarna hör till de mest oroliga i Europa. Användningen och misstron växer alltså samtidigt, och i det glappet får populismen fäste.


PENGARNA OCH DATACENTREN

Ingenstans är investeringarna större än i USA, där byggandet av datacenter har ökat med 61 miljarder dollar i årstakt sedan december 2023 medan allt annat privat byggande har minskat med 89 miljarder i årstakt, enligt amerikanska Census Bureau.

När pengarna landar någonstans blir AI lokalpolitik. I Muhos i norra Finland högg Google ner närmare 250 000 träd för ett nytt datacenter och i Otanmäki ytterligare ca 150 000 träd, innan den finska tillsynsmyndigheten stoppade arbetet i oktober i väntan på miljöprövning. I USA har andelen som tänker rösta på Demokraterna ökat från 54 till 61 procent sedan maj bland väljare som bor inom två kilometer från ett datacenter, enligt The Economist. Bland övriga väljare var ökningen två procentenheter. Mycket av motståndet är en rimlig lokal reaktion på negativa konsekvenser för de boende, och just därför kan det få politisk kraft.

POLITIKEN RITAS OM

I USA har AI-frågan redan fått politiska motståndare att dra åt samma håll. Senatorn Bernie Sanders krävde i december 2025 ett nationellt stopp för nya datacenter, och tre månader senare skrev Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon under ett upprop om mänsklig kontroll över AI.

I Sverige har inget parti ännu gjort AI till en prioriterad fråga, men skepsisen följer inte vänster–högerskalan. Enligt SOM-institutet ser 73 procent av Vänsterpartiets och 70 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer AI som en större risk än möjlighet, mot drygt 40 procent bland Liberalernas och Kristdemokraternas. V och SD på samma sida kan ses som den svenska versionen av Sanders och Bannon.

FEM UTVECKLINGSSPÅR ATT FÖLJA FRAM TILL 2030

Skulle AI-populismen nå svensk politik är det nog via elräkningen och datacentren snarare än via chattbottarna. Fem utvecklingsspår är värda att följa fram till riksdagsvalet 2030.

1. Elräkningen blir en AI-fråga när datacentren konkurrerar med hushållen om el, mark och vatten. Krav på att datacenter ska ha egen elproduktion och ta vara på spillvärmen, som Socialdemokraterna har fört fram, kan bli en bra kompromiss.

2. Datacentret i kommunen kan bli en valfråga i flera länder. EU-kommissionen vill tredubbla EU:s datacenterkapacitet på fem till sju år, samtidigt som Skottland har pausat planbeslut och Danmark nedprioriterar datacenter för elanvändning. Europa behöver datacenter på egen mark, men utbyggnaden drivs i dag mest av amerikanska bolag. Finland, med 145 datacenter planerade och riksdagsval 2027, blir ett tidigt test.

3. Instegsjobben krymper först. Forskare vid Stanford ser att sysselsättningen bland amerikanska 22–25-åringar i de mest AI-utsatta yrkena ligger omkring 19 procent lägre än om den hade följt utvecklingen i mindre utsatta yrken, även om orsaken i dagsläget får ses som en indikation snarare än ett säkerställt faktum. Till skillnad från i USA har tjänstemän och akademiker starka fack i Sverige, och det kan ge Sverige en fördel när vinsterna av automatiseringen ska fördelas mellan ägare och anställda.

4. Arbetets betydelse har länge minskat. I vår mätserie har andelen som räknar arbetet till det viktigaste för att ge livet mening fallit från 68 procent 1982 till 18 procent 2025. Om AI-åldern kräver att vi slutar definiera oss genom våra arbetsuppgifter har svenskarna redan kommit en bit på vägen. Det är ett stort skifte med tanke på att identitet och yrke alternativt utbildning varit sammanlänkat i Sverige. I äldre tiders telefonkataloger var yrkestitel vanligt förekommande till exempel.

5. Kraven på reglering har brett stöd. Bara 13 procent vill pausa AI-utvecklingen, men hälften vill ha obligatoriska tester eller licenser, enligt FGS Globals undersökning i sju länder. Politiker som tar sig an några kända problem idag, till exempel diskriminering och felaktiga svar, har opinionen med sig.

KOMMER AI-POPULISMEN ATT DOMINERA?

Än så länge vore det att ta i. I opinionsföretaget Blue Rose Researchs mätningar hamnar AI på plats 29 av 39 frågor som oroar amerikanska väljare, men ingen annan fråga har vuxit lika snabbt det senaste året. Ekonomin och jobben fortsätter att avgöra val, men AI färgar just de frågorna: elpriset blir en fråga om datacenter och arbetslösheten en fråga om automatisering.

Den franska tidskriften Le Grand Continent sammanfattade läget i oktober med rubriken ”AI har vunnit marknaderna, men håller på att förlora opinionen”.
 

LÄS HELA ANALYSEN
Prenumerera kostnadsfritt så får du numret direkt i inkorgen.


Vill ni veta vad utvecklingen kan betyda för er organisation? Kairos Future håller kurser och föreläsningar om AI och är gärna bollplank. Hör av er till Olivier Rostang, olivier.rostang@kairosfuture.com.

By Olivier Rostang